– Erfarenhet från tvärvetenskap och industri ger Moa Yveborg Tamm tillförsikt när EU-projektet 1Micron drar igång. 

1Micron är flaggskeppsprojektet som finansieras med EU medel från EIC Pathfinder Open och som ska utveckla en röntgensensor med ultrahög upplösning för realtidsdetektering av cancermarginaler vid kirurgiska ingrepp. Lyckas projektet kommer detta att kunna revolutionera dagens patologi och bildbehandling. Den som koordinerar forskningen, som bedrivs av forskare i tre länder är Moa Yveborg Tamm, och som i och med sitt nya uppdrag går tillbaka till akademin efter flera år av arbete på industrisidan inom GE Healthcare.

Hej Moa, vad sysselsätter dig just nu?

– Vi har precis börjat skapa projektet, som bygger på medverkan av flera partners. Nu handlar det om att få in alla i 1Micron och vi har en kickoff redan 22 maj. Då träffas alla för första gången tillsammans och vi kan börja diskussioner kring de tekniska bitarna tillsammans. Så här i början vet man ju inte hur mycket styrning som behövs, det blir klarare först när diskussionen om leverabler, beslut och samarbetsformer förs aktivt.

Ja hur många är med i 1Micron egentligen?

– Förutom Mats Danielsson och Mats Persson från KTH och Johan Hartman från KI är italienska kärnfysikinstitutet INFN, universitetet i Trento och Münchens tekniska universitet (TUM) med. Till det kommer industripartners som Prismatics Sensors AB. Våra partners är en nyckel till den framgång vi hoppas på. De medicinska forskarna bidrar till exempel med validering så att vi kan förstå hur och på vilket sätt den nya sensorn vi ska ta fram kan göra skillnad i klinisk tillämpning.

Projektets tvärvetenskaplighet och industrikoppling gör det komplext?

– Ja, och här känner jag att det är bra att jag har fått lära mig hur det är att jobba tvärvetenskapligt och industriellt tidigare. Min erfarenhet är att det ofta är det att ha ett systemtänkande redan från början. Det sätter lite av ramarna för hur man behöver rigga projektet och vikten av att inte tidigt låsa in sig i en lösning som inte är skalbar. Det är okej att inte ha alla svar från början, så länge man har riktigt duktiga människor med i projektet. Vilket vi har.

Det låter ändå som ett tufft uppdrag, varför tog du det?

– Varför? Det är ju ett superkul projekt, något som kan revolutionera medicinsk avbildning. Litet som det vi gjort tidigare med utvecklingen av den första fotonräknande CT:n med kiseldetektorer, men ändå helt nytt. Här finns potentialen som att göra något fantastiskt och med väldigt spännande teknik. Plus att jag får arbeta med riktigt bra samarbetspartners som kan sina områden. Jag skulle vilja säga att vi satt samman det perfekta teamet med 1Micron!

Och vad händer efter kickoffen den 22:a maj?

– Vi har redan startat i gång arbetet mot de leverabler vi satt upp, men nu intensifieras arbetet. En central bit är sensordesignen och att visa hur den kan åstadkomma den faskontrast vi eftersträvar, i realtid. En av de tidiga specifikationerna kommer att kretsa runt detta, tillsammans med övrig hårdvara som behövs för att möjliggöra faskontrast. En annan sak som kommer att ske under året är att Karolinska institutet och TUM ska ge oss en baseline att jämföra med, genom att ställa samman hur bra nuvarande digitala detektorer presterar.

Vad ser du fram emot mest i projektet?

– Jag ser nog överhuvudtaget fram emot att få vara med i det största som hänt inom medicinsk avbildning på länge. Det hela kommer såklart bli en utmaning, men vi har fysiken på vår sida och ett handplockat team, vilket också ger oss riktigt goda odds. Något jag också uppskattar är att vi har en partner från industrin som vet en hel del om de tekniska kraven på vad som sen ska stå ute på sjukhusen. En ”insider”, kan man säga. Det har man inte alltid i akademiska forskningsprojekt och det är också något som talar för att 1Micron kan nå sina mål.

Läs mer om projektet på 1MICRONs hemsida

– Intervju med MedTechLabs nya ordförande Andreas Scheutz.

Andreas Scheutz är ny ordförande i MedTechLabs styrgrupp. Vi mötte honom på hans ordinarie arbetsplats, Region Stockholms ledningskontor på Lindhagensgatan 98, där han arbetar som Forsknings- och innovationsdirektör.

Hej Andreas, kan du berätta litet om din bakgrund?

– Jag har egentligen jobbat med forskning och innovation hela min yrkeskarriär. Ofta då med inriktning mot life science eller hälso- och sjukvård. Det har skett i olika typer av organisationer, från universitet, till företag och staten – och nu regionalt.

Och litet längre tillbaka?

– Åh, när jag gick ut gymnasiet, så var jag intresserad av teknik och utveckling och tänkte att jag nog gärna ville jobba i något internationellt sammanhang senare. I Lund läste jag teknisk fysisk och blev med tiden intresserad av hur teknik och liv samverkar. Där lärde jag mig till exempel om laserteknik och förstod att det fanns en massa spännande tillämpningar inom sjukvården. Mitt examensarbete gjorde jag inom in-vivo NMR-spektroskopi vid diagnostisk radiologi. En kurs i fysikalisk kemi, ledde mig till att studera livets molekyler med biofysikaliska metoder. Det ledde vidare till att jag några år senare disputerade på en studie av blodkoagulationsproteiner med hjälp av högupplösande kärnmagnetisk resonansspektroskopi (NMR). Sen blev det en postdoc i Oxford vid avdelningen för biokemi.

Sen valde du ändå att fortsätta utanför akademin, du gick till näringslivet?

– Ja, men även då som forskare. Under åtta år arbetade jag med produktutveckling inom life science för industriella tillämpningar för rening av biologiska läkemedel. Först som forskare, senare sektionschef och produktchef. Men jag ville gärna ha internationell erfarenhet och när tillfället öppnade sig fick jag jobb som forsknings- och innovationsråd vid Sveriges ambassad i New Delhi. Vi åkte dit hela familjen, barnen var små då. Där trivdes vi väldigt bra och det var ett spännande arbete på så många olika sätt. Vi blev kvar i sju år.

Lärde du dig något indiskt språk?

– Jag lärde mig lite hindi, vilket kom till nytta, men annars var ju engelska arbetsspråket.

Efter åren i Indien flyttar familjen tillbaka till Sverige och Uppsala, där Andreas blivit erbjuden jobbet som forsknings och innovationsdirektör, alltså samma tjänst som han nu antagit i Region Stockholm.

Hur kom det sig att du blev ordförande för MedTechLabs?

–Jag tog över ett stort antal uppdrag från min företrädare på posten som FoI-direktör i Region Stockholm, Clara Hellner, och detta var ett av dem. Och som jag tycker är särskilt spännande, inte minst eftersom det är ett så starkt forskningscentrum. Redan under min tid i Uppsala hörde jag att det var det mest välfungerande medtech-centrumet i landet. Med väl fungerande samarbeten och bra resultat. Men jag hade inte besökt det personligen.

Ser du skillnader mellan Stockholm och Uppsalas approach till forskning och innovation?

– Det finns såklart många likheter i grunden, men systemet är större i Stockholm. Det gäller den totala volymen men även komplexiteten i organisationen. Här finns fler sjukhus, vårdcentraler och privata aktörer. Den stora likheten är en väldigt tät samverkan mellan den medicinska fakulteten och regionen inom klinisk forskning, utbildning och utveckling av hälso- och sjukvården. Karolinska sjukhuset är störst och äldst i samarbetet, men där även de andra sjukhusen har universitetssjukvårdenheter och höga ambitioner för klinisk forskning.

I sex år var du i Indien som svensk representant och chef för Office of Science and Innovation. Vad har du tagit med dig från dessa år?

– I regionen utvecklar vi såklart med vårt eget system i tankarna. Men utvecklingen av medicintekniska produkter gäller hela Sverige och har även världen som marknad. Vi behöver produkter som kan användas i olika länder. Det handlar både om länder med stor köpkraft och de med mer begränsade förutsättningar. För de sistnämnde behövs enklare och robustare teknik, men fortfarande kvalitetssäkrade produkter. Det kan vara länder som Indien, Kina och i delar av Afrika. Där sker den stora tillväxten av människor och behoven av god hälso- och sjukvård ökar konstant.

Tidigare ordföranden har haft medicinsk bakgrund, du är doktor i fysikalisk kemi och civilingenjör. Hur kommer det att påverka Medtechlabs?

– Jag har ju arbetat med att stärka förutsättningarna för den kliniska forskningen de senaste sju åren. Det i kombination med en teknisk bakgrund tror jag kan vara en styrka i förståelsen för FoU inom medicinsk teknik. Jag representerar ju regionen i styrgruppen och tycker utvecklingsperspektivet är viktigt, vi vill ha framstående forskning och sådan som kommer patienter och sjukvården till nytta, företag som växer och anställer i Stockholm och att ett sådant centrum attraherar andra aktörer att förlägga sin verksamhet här. Kompetensutvecklingen är också en viktig del, att vi kan omsätta teknik till produkter. Som kan kommersialiseras.

Du har just börjat i rollen som ordförande, kan du ändå säga något om den roll MedTechLabs bör spela?

– Det behövs spjutspetsforskning som åstadkommer en förflyttning framåt för all medicinsk diagnostik och behandling, att det blir möjligt att göra sådant som var omöjligt tidigare. Då behövs helt nya samarbetsformer. Här tänker jag på Mats Danielssons gärning, att han som visionär faktiskt initierade det som sen blev samarbetet mellan KI, KTH och Region Stockholm i form av MedTechLabs. Jag tror att visionärer som är praktiskt grundade i forskning och vårdens behov kan bidra till att åstadkomma förändring på djupet i hur vi samarbetar. Då krävs att alla parter ser värdet av denna samverkan. Även forskarna som deltar behöver se värden av att vara affilierade till en sådan gränsöverskridande forskningsmiljö, utöver att få forskningsfinansiering. När det gäller MedTechLabs kan vi dessutom se att många affilierade forskare får stora anslag från andra finansiärer och jag vill tro att deras koppling till MedTechLabs då har haft betydelse. Själva miljön på centrumet kan också stärka forskarnas förmåga att genomföra sin forskning, genom tillgång till infrastruktur och ett brett nätverk av andra forskare. På engelska kallas det ”conducive environment”, med vilket menas en gynnsam miljö, där rätt förutsättningar finns för att forskningen ska kunna växa och frodas. Den miljön vill jag att MedTechLabs ska vara även fortsättningsvis.

Vad gör du just nu som nybliven ordförande?

– Jag har haft mitt första möte med styrgruppen och försöker nu lära mig så mycket om centrumet för att förstå vad det finns för möjligheter. Det finns fantastiska möjligheter med verksamheten, det märktes inte minst när jag lyssnade på forskarna under vår Research Day nu i januari. De många och varierade projekten, forskningsfrågorna och metodikerna satte verkligen intryck.

Till sista, vilka aktörer skulle du vilja fick upp ögonen för MedTechLabs

– Jag vet inte hur välkända MedTechLabs är i systemet. Men jag antar att fler forskare både på KI och KTH, forskare knutna till klinisk verksamhet, patientföreträdare, näringsliv och politik behöver få koll på vad centrumet representerar och skapar för värden för dem. När dessa grupper ser vad som kan åstadkommas med den befintliga finansiering som centrumet har så bör det öppna ögonen för framtidsmöjligheterna att åstadkomma stora saker inom medicinteknik. I Regionen har vi ambitionen att bli ett av de starkaste life science-klustren i Europa och världen och där är medtech-forskningen en jätteviktig del.

Fredag den 4 april hölls slutseminariet för vår kurs i "Akut stroke, diagnostik och behandling" på BioClinicum i Solna. 16 kursdeltagare fick en heldags sammanfattning och diskussion kring diagnos och behandling av stroke och cerebral ischemi.

Kursledare var Håkan Almqvist, Överläkare, Neuroradiolog, Capio St Göran Röntgen, Åsa Kuntze Söderqvist, Överläkare, PhD, Neuroradiolog och Neurointerventionist. ME Neuroradiologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Michael Mazya, Överläkare, Docent, Neurolog. ME Neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset.

”Jag tycker att det blev en lyckad kurs. Vi hade deltagare från många delar av landet och fick en bra diskussion där många var aktiva. Att kursdeltagarna utgörs av radiologer, neurologer och internmedicinare gynnar diskussionerna och ökar förståelsen mellan deltagare med olika specialiteter om hur de tänker och fattar beslut runt behandling.”, sa Åsa Kuntze Söderqvist efteråt.

Håkan Almqvist berättade att en del av diskussionerna handlar om att hur utredningen organiserats i olika regioner påverkar hur en akut strokeutredning utförs. En del regioner har köpt in automatisk tolkning av DT-perfusion men tex ej Region Stockholm där avstånden är kortare och triageringen av patienterna sker något annorlunda. Karolinska har dock stor erfarenhet av DT-perfusion som använts under ca 20 år i samband med akuta strokeutredningar. 

”Framtidens AI-stöd i strokeutredningar kanske kommer att bygga på att en DT/MR-perfusion görs för att kunna hitta även mer perifera kärlocklusioner, förutsatt att endovaskulär reperfusion har en positiv effekt. Denna kurs ger grunderna för hur perfusionstörningar i främre cirkulationen ser ut och det finns en del fallgropar. Det finns en del klurigheter i strokeutredningar, framför allt i bakre cirkulationen där perfusionsmjukvaror fungerar dåligt idag. Därför är det bra om många har gått kurser som handlar om akut stroke”.  

En ny kursomgång kommer att hållas hösten 2025.

Som tidigare meddelats lämnar Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i Region Stockholm, sin post som ordförande i MedTechLabs styrgrupp. Vi tog ett samtal med henne om hur hon upplevt sina fyra år med centrumet.

När var det du tillträdde som ordförande? Och varför fick du jobbet?

–Jag tillträdde som FoI-direktör i juni 2020, mitt i pandemin, när min företrädare Jan Andersson skulle gå i pension. Region Stockholm ska enligt stadgarna leda arbetet i styrgruppen och därmed föll ljuset på mig eftersom Jan hade haft uppdraget tidigare. Jag hade varit dekan på KI tidigare och var vid tidpunkten chef för Centrum för Psykiatriforskning och hade jobbat i gränslandet mellan vård och forskning länge, korsat Solnavägen fram och tillbaka under hela min karriär. Dessutom hade jag suttit i KI:s ledning, vilket nog sågs som en fördel. [CH1] 

Vad har varit roligast, eller mest intressant, med att leda mMedTechLabs?

– Det som varit roligast är att är jag fått inblick i fantastisk forskning med potential att verkligen göra skillnad för patienter. Och att kunnat få finansiera riktigt stark svensk forskning, jag ser det som ett privilegium att få fördela så stora pengar som det handlar om. På MedTechLabs Research Day som hålls varje år får man höra så många skickliga och driftiga forskare berätta om sitt arbete. Det är människor som verkligen brinner för det de gör. Jag skulle nog säga att en av de roligaste sakerna med att leda MedTechLabs har varit att få träffa dessa forskare som är människor som har potentialen att förändra livet för oss andra.

Vad har varit mest utmanande? Kan du ge något exempel?

– Ja det första var ju pandemin som innebar att varken forskare eller patienter kunde komma till våra lokaler i BioClinicum. Den slog undan idén om att vi skulle sitta tillsammans i MedTechLabs lokaler. Så har det ju också fortsatt vara, undantaget vårt CT-labb. En annan viktig utmaning har varit att göra MedTechLabs till något mer än bara en forskningsfinansiär. Att driva samverkan, innovation och idéutbyte, bygga ung fakultet med juniora forskare som får exponeras för nya sätt att arbeta. MedTechLabs har blivit en möjlighet för forskare i olika steg av sin karriär att mötas runt dessa frågor.

Hur ser du på MedTechLabs som modell för att skapa samhällsnytta av forskning?

– Det absolut viktigaste bidraget, utöver forskningsresultaten i sig, är att förkorta tiden för implementering av de lösningar som tas fram. Avgörande är också centrumets entreprenörskultur, där flera av forskarna startar egna företag och/eller tidigt väljer att samarbeta med företag som gör en säljbar produkt eller tjänst byggd på de lösningar som forskats fram. Även den utbildning av sjukvårdspersonal som vi engagerar oss skapar en konkret samhällsnytta

Hur hoppas du att MedTechLabs kommer att utvecklas när du slutat?

– MedTechLabs bidrar till att stärka Stockholms life science-sektor och jag ser gärna att det är dubbelt så stort om fem år. Detta givet att grundidén hålls levande – det vill säga att centrumet tydligt ska stärka den medicintekniska utvecklingen i Stockholmom fem år. Likaså att centrumet kan fortsätta vara en arena för gränsöverskridande projekt och samarbeten mellan akademi, hälso- och sjukvården och näringslivet.

Vad kommer du själv att göra nu när du slutar ditt uppdrag?

Nu ska jag ägna mer tid åt min egen forskning. Jag är professor i barn- och ungdomspsykiatri, och min forskargrupp har fått ett stort anslag från Vetenskapsrådet för en multicenter-studie inom suicidprevention, där fem regioner i Sverige ska testa en ny modell för omhändertagande. Utöver forskningen kommer jag fungera som senior rådgivare inom life science åt KI:s ledning, och jag ska också arbeta med frågor som rör hälsodata och AI i TEF-Health, ett EU-projekt som syftar till att stötta små och medelstora företag och organisationer att använda AI-lösningar inom hälsa.

MedTechLabs har beviljat 35 miljoner kronor för forskning på två nya områden. En forskargrupp ska fokusera på teknik för att möjliggöra individuell behandling av dödliga former av stroke och pulsåderbrock. Den andra kommer att kombinera bildteknik för att upptäcka var epileptiska anfall börjar och därmed ge bättre förutsättningar för kirurgisk behandling.

”I denna ansökningsomgång toppade antalet ansökningar och de två projekt som nu beviljats medel under fem år tar sikte på förbättrad diagnostik inom betydelsefulla sjukdomsområden: perifer kärlsjukdom och epilepsi. Förutom en tydlig koppling till klinisk tillämpning har projekten stor potential att bidra till bättre behandling av breda patientgrupper både i Sverige och internationellt”, säger ClaraHellner, MedTechLabs ordförande och fram till nyligen forsknings- och innovationsdirektör, Region Stockholm.

Improving health care in peripheral vascular disease: from population-based to individualized decision-making

Forskningsledare är Ulf Hedin, KI och Christian Gasser, KTH. Beviljat belopp: 4,5 miljoner kr per år 2025 –2029.

Sjukdom i form av stroke från åderförfettning i halspulsådern, bristande pulsåderbråck i aorta och sprickningar i aortan utgör en betydande del av dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar med stora konsekvenser för både individer och samhälle. Idag hanteras dessa sjukdomar med strategier baserade på populationsstudier där valet av behandling grundats på algoritmer som optimerar behandlingsresultaten för många, men långt ifrån alla, patienter. Genom ny teknologi för molekylär-, morfologisk-, biomekanisk- och bilddiagnostiska analyser, är det möjligt att profilera patienter så att deras riskbedömning och behandling individualiseras.

Det nya projektet utgår från en translationell forskningsplattform i samverkan mellan Kärlkirurgen vid Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet (KI), SciLifeLab och Institutionen för material- och strukturmekanik, KTH. Inledningsvis ska forskarna ta fram molekylära markörer i blod, biomarkörer, genom avancerade proteinanalyser för patienter med hög risk inom respektive sjukdom. I nästa steg implementeras högupplösande bilddiagnostik som i detalj karaktäriserar molekylära-, morfologiska- och biomekaniska egenskaper för riskbedömning av sjukdomarnas uttryck. Med denna strategi kan patienter med etablerade kliniska riskfaktorer för en ogynnsam sjukdomsutveckling stegvis riskbedömas och effektivt väljas ut för lämplig behandling. Därigenom optimeras både individuell överlevnad och utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser.

Imaging the Epileptic Brain using Multimodal Quantum Sensors

Forskningsledare är Daniel Lundqvist, KI och Val Zviller, KTH. Beviljat belopp: 2,5 miljoner kr per år 2025–2029.

Epilepsi drabbar miljontals människor världen över och för 30 procent fungerar inte medicinerna, vilket gör att de får svåra och frekventa anfall. För dessa patienter är kirurgi ofta det bästa alternativet, men det kräver en exakt identifiering av det hjärnområde som orsakar anfallen – kallad SOZ (Seizure Onset Zone). Nuvarande metoder för att hitta rätt zon där anfallen start inkluderar medicinsk bildteknik som MR, PET och EEG, men dessa tekniker ger ibland inte en tydlig bild, särskilt när det inte syns några uppenbara avvikelser i hjärnan. I det beviljade projektet kombineras därför två innovativa tekniker: supraledande nanotrådsdetektorer för enstaka fotoner (SN-SPD) och optiskt pumpade magnetometrar (OPM-MEG).

Den första tekniken upptäcker små förändringar i hjärnans ämnesomsättning, medan den andra mäter det magnetfält som genereras av hjärnaktivitet – med otrolig precision. Genom att kombinera teknikerna vill forskarna skapa en unikt detaljerad bild av var och hur onormal hjärnaktivitet sker hos patienten. Detta skulle inte bara hjälpa till att mer exakt lokalisera var anfallen startar, utan också ge nya insikter om hur anfallen startar och sprids vidare i hjärnan. Nyttan ligger i att ge kirurgerna bättre kartor över var de ska operera. Om projektet lyckas kan det därför leda till effektivare behandlingar och bättre livskvalitet för personer med epilepsi.

Forskningen vid båda programmen beräknas vara i gång i januari 2025.

MedTechLabs är ett tvärvetenskapligt centrum för patientnära forskning som ska bidra till genombrott i utvecklingen av medicinteknik med betydelse för sjukvårdens viktiga utmaningar och våra stora folksjukdomar. I samtliga program samarbetar alltid forskare och kliniker med både teknisk och medicinsk kompetens. Centrumet drivs gemensamt av KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm.

För mer information, kontakta:

Liz Adamsson
Verkställande föreståndare MedTechLabs
Telefon: 08-790 60 84
E-post: lizad@kth.se

Webbplats: www.medtechlabs.se

Professor Mats Danielsson, en nyckelperson inom MedTechLabs, har tilldelats det prestigefyllda KTH Innovation Award för sina banbrytande insatser inom medicinsk bildbehandling. Priset, som inkluderar en prissumma på 500.000 kronor (43.400 euro), är ett erkännande av hans exceptionella insatser för att utveckla området.

Som en drivande kraft bakom etableringen av MedTechLabs spelade professor Danielsson en avgörande roll för att främja samarbetet mellan KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm. Han har fungerat som forskningsledare för programmet Spectral CT Imaging and Endovascular Techniques och är fortfarande nära knuten till centret.

Från priskommitténs motivering:

2024 års mottagare av KTH Innovation Award har utvecklat teknik som har hjälpt patienter och läkare i hela världen. Som grundare av flera medicinteknikbolag och medförfattare till över 100 patent har Mats Danielsson utvecklat och implementerat lösningar som möjliggör tidigare upptäckt av tumörer och inflammatoriska sjukdomar. Mats Danielsson tilldelas KTH Innovation Award för sina bidrag till området medicinsk bildfysik, sin kreativitet, mod och uthållighet att gå från forskning till impact, och sin strävan att förbättra såväl livskvalitet som sjukvården.

Läs en intervju med Mats Danielsson på KTH Innovations webbplats här

MedTechLabs arrangerar sedan 2023 en hybridkurs i akut stroke, diagnos och behandling. Utbildningen är Lipuscertifierad och riktar sig till ST-läkare och specialistläkare som är intresserade av att lära sig mer om stroke och cerebral ischemi. En av dessa är Kristoffer Linder, specialistläkare i neurologi på Capio S:t Görans sjukhus, i Stockholm. 

Hej Kristoffer, varför valde du att gå vår kurs?

Jag tyckte att det lät som ett intressant upplägg, det liknade ingen kurs som jag gått tidigare. Jag fick tips om den via ett mejl från en kollega. Jag tänkte att när man jobbar på ett akutsjukhus som får in många akuta strokefall så kan det vara värdefullt att gå. På det sjukhus som jag arbetar på så tar vi varje år hand om nästan 1 000 patienter med stroke eller TIA. Jag såg också att det var många intressanta namn som föreläsare också, som Håkan Almqvist, Åsa Kunze och Mikael Mazya. Betrodda och kunniga kursledare ger hög trovärdighet.

Vad tycker du om upplägget?

Jag tycker att man valt en bra uppdelning och balans mellan radiologin och de kliniska delarna av strokepanoramat, inklusive genomgång av trobektomi. För mig var det bra och viktigt att man kan ta kursen i egen takt. Man tittar på videofilmerna när man har tid och kan pausa och gå tillbaka i materialet efter behov. Det kan annars vara svårt att ta sig igenom längre kursavsnitt när man samtidigt har fullt upp på jobbet.

Vad har kursen gett dig?

Delen där man hade röntgenbilder tillgängliga och möjlighet att få titta på dem själv var väldigt värdefullt för mig. Det kan man inte få på annat sätt. Visst finns det många databaser och webbplatser med röntgenbilder, men här kunde man skrolla i materialet och samtidigt få nödvändig information om symptomen, hur lång tid som gått sen insjuknandet och så vidare. Jag är färdig specialist sedan två år och har jobbat med strokepatienter sedan jag blev färdig läkare för mer än tio år sedan, men det var väldigt bra att kunna få den här uppfräschningen av kunskaperna. Utredning och behandling av stroke har förändrats mycket på de senaste åren men det är också bra att gå tillbaka till grunderna, något som den här kursen också tar upp. 

Vilka tycker du bör gå kursen och varför?

Får man svara alla? I första hand de som är under utbildning eller redan jobbar som läkare. Såväl ST-läkare som redan färdiga specialister som arbetat ett tag kan ha stor nytta av kursen. Kursen är bra för att få en uppdatering av sina kunskaper. Jag tror också att den är värdefull för medicin- och röntgenläkare som arbetar med strokefall. 

Vi tog en pratstund med Patrik Jarwoll och bad honom presentera sig själv, varför han valt att gå med i MedTechLabs och hur han kommer att bidra till styrgruppens arbete.

Hej Patrik, berätta litet om din bakgrund.

Jag har en doktorsexamen från Chalmers Tekniska Högskola och har arbetat för Varian inc. och Agilent Technologies inom service, försäljning, marknadsföring och RND innan jag började som MR-fysiker på KERIC, Karolinska Experimental Research and Imaging Center vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Och vad gör du nu?

Idag är jag chef för KERIC, en Core Facillity belägen i BioClinicum som stödjer forskning från både akademi och företag. KERIC är en preklinisk anläggning som stöder allt från kirurgisk träning till avbildning på smådjur med särskilt fokus på translationella forskningsprojekt. Vi vill ta projekt från vitro, eller ännu tidigare stadier, till klinisk forskning på ett säkert sätt som inte riskerar patienternas hälsa. På många sätt kan vi fungera som en bro mellan teknik och medicinsk vetenskap. Jag är också Operations and Business manager på CIR, Centre for Imaging Research – ett centrum för världsledande bilddiagnostik som bildats gemensamt av Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Region Stockholm. CIR stödjer akademiska, kliniska och industriella användare med tillgång till bildbehandlingsanläggningar och relaterade tjänster på högsta internationella nivå. CIR erbjuder en exceptionell och unik samling teknik för banbrytande strukturell, funktionell och metabolisk in vivo-avbildning av alla organ, hos människor, icke-mänskliga primater, stora och små djur.

Vad fick dig att vilja arbeta med MedTechLabs?

Jag är mycket entusiastisk över möjligheten att få kunna stödja MedTechLabs, som jag ser har en viktig roll att koppla avancerad teknik som AI, elektronik, implantat och materialvetenskap till arbete inom hälsa och kliniska tillämpningar. Ett intressant krav, men också något som verkligen förstärker den tvärvetenskapliga profilen, är det faktum att du behöver en PI från både KTH och KI i all forskning som sker vid MedTechLabs. En annan spännande faktor är att projektet ska nå kliniska prövningar eller kliniska tillämpningar inom fem år. Det sätter verkligen fokus på projekt som är tillämpade och som kan bli till nytta för folkhälsan inom en rimlig tidsram.

Hur kommer du att bidra till styrgruppen?

För mig har innovation och tillämpad forskning alltid varit något jag har haft ett intresse och en passion för. MedTechLabs är en bro mellan KTH, KI och Karolinska Universitetssjukhuset, vilket är viktigt för innovation och framsteg inom tillämpad medicinsk forskning. Med mina roller på KERIC och CIR och bakgrund från en mer teknisk miljö inom akademin och näringslivet, hoppas jag kunna bidra med att stödja arbetet med att skapa en brygga mellan teknik och life science.