Intervju med forskaren och innovatören Niclas Roxhed. Niclas Roxhed vill skapa ett europeiskt Kendall Square i Hagastaden.

I november tillträdde Niclas Roxhed som ordinarie föreståndare för MedTechLabs. Som forskare är han känd för sin uppfinningsrikedom inom det medicintekniska området och att omsätta nya idéer till projekt, företagande och patent. Bland hans mest kända innovationer finns ett piller som sväljs och injicerar läkemedel i magväggen. I den här artikeln berättar han om sin forskning, företagande och hur han ser på utvecklingen av Stockholm som life science-region.

Vad gör du i din forskning?

– Jag leder gruppen för medicinska mikrosystem vid KTH. Vi jobbar med små saker man kan ha i kroppen. Till exempel mikronålar som går ner i huden för att leverera läkemedel, men inte så djupt att de känns. Ett annat område är minimalt invasiv terapi i hjärnan, där det är möjligt att föra in små inplantat med läkemedel via blodkärlen. En idé vi jobbar på är att föra upp inplantat i hjärntumören och sen aktivera den utifrån med en fjärrkontroll, så man kan slå av och på läkemedelsleveransen efter behov.

Du är medgrundare till blodprovningsföretaget Capitainer?

– Ja, Capitainer är en spinoff från min forskning vid KTH. Där utvecklar vi teknik som underlättar provtagning av blod och andra kroppsvätskor. Visionen är tillgängliggöra exakta mätresultat av biomarkörer eller läkemedelsnivåer mycket mer frekvent än vad som typiskt görs idag. Idag mäter man kanske innehållet i blodet någon enstaka gång, i början av en behandling eller så. Kan man enkelt ta prover så kan man övervaka behandlingar och sjukdomsförlopp över tid och nå en helt annan insikt och kvalitet i behandlingen.

Capitainer har tagit fram ett kit för hemprovtagning som provades under pandemin?

– Vår metod fångar en exakt mängd blod på en papperslapp och är så enkelt att du själv kan göra det i hemmet. Rätt mängd blod är avgörande för att kunna mäta den riktiga koncentrationen av antikroppar i kroppen. I början av pandemin gjorde vi ett slumpmässigt utskick med vårt testkit och fick bra svarsfrekvens. Vid Valborg gjorde vi om det och kunde se att 12 procent hade haft en covidinfektion. Vid den tiden saknades korrekta siffror på infektionsläget i Sverige. Nu i sommar har vi gjort nya tester för att se hur vaccinationerna påverkat. Vår extremt goda svarsfrekvens på utskicken tror jag har att göra med att vi använde en copywriter vid utformningen av utskicken.

Hur kom det sig att du började forska?

– Jag läste elektroteknik på KTH och hade väl någon idé om att börja på ett företag som Ericsson. Under utbildningen började jag fundera. Ska jag använda min kapacitet till att utveckla nästa generations mobiltelefoni eller finns det något som känns viktigare? Då kom jag fram till att jag borde sikta på medicinsk teknik. Där fanns det spännande utmaningar och handlade om människors liv, det skulle ge mig bättre drivkraft. Med den inställningen blev det sen naturligt att doktorera, för det räcker inte riktigt med civilingenjörsexamen om man vill uträtta större saker.

Kan du berätta mer om mikrosystem och medicinsk teknik?

– Det kan handla om att använda ljus för att skapa små, mycket transistortäta mikrochips, eller att definiera mekaniska strukturer på nanometernivå genom etsning eller andra tekniker. Vi tar fram olika slags mätsensorer, men också lösningar för mekanisk frisättning av läkemedel. Det är till exempel möjligt skapa ett membran som försluter en läkemedelskapsel och sedan specifikt påverka det för att få det att ge vika och släppa ut läkemedlet. Med flera membran kan man sen frisätta rätt dos vid rätt tillfälle.

Du har hunnit med att forska vid MIT också. Hur gick det till?

– Professor Robert Langer som jobbar där är nestorn inom läkemedelsleverans och även en av grundarna till Moderna. Han och läkaren och gastroenterologen Giovanni Traverso fick idén att leverera läkemedel inifrån tarmen med hjälp av nålar. De började titta på mikronålar som kunde att sväljas genom matstrupen och sökte en postdoc som kunde sådant. Den utlysningen nådde KTH, då vi var bland de första att jobba med mikronålar, fast på huden. Det här var 2015 och jag hade redan tre egna doktorander. Men då dessa forskare har inspirerat mig länge så skrev till dem att jag ville hjälpa till i projektet. Vi hittade en lösning där jag kombinerade ett sabbatical year med halvtidslön från MIT som expert. Jag och min familj flyttade dit och var där 18 månader, fram till 2017. Det arbetet resulterade i en artikel i Science, med en känd bild på vårt piller som ställer sig upp i rätt position i magen innan injektionen. Senare gjorde vi även en liknande kapsel för tarmen.  

Hur ser du på innovation och forskning?

– Hos oss sitter det i väggarna. Vi tar fram väldigt tillämpade applikationer och är vana vid att jobba nära företag. När samarbetet fungerar kan det rädda liv över hel världen, vilket skett med forskning från vår avdelning tidigare. Vi genererar också många patent, jag tror jag är en av dem med flest patent bland forskarna på KTH? Men jag har långt kvar till Bob Langer som både är den mest citerade ingenjören i världshistorien och den med flest patent inom medtech. Så innovation och forskning hänger intimt samman in min värld. Om det ska betala sig för samhället och de som investerar i forskningen så måste resultatet kunna omsättas praktiskt och få patentskydd. Bob Langer har startat ett 30-tal företag, hans engagemang gör att han drar åt sig både pengar och bra personer. Att vi har ett Covidvaccin idag har mycket att göra med att Bob är en sådan entreprenör. Redan innan vaccinet kom hade någon räknat ut att Langer påverkat två miljarder liv med sina innovationer. Nu är de ännu fler.

Hur uppfattar du skillnaden mellan USA och Sverige när det gäller forskning?

– En sak jag reagerade på initialt, och tyckte var konstigt, var att man gick in så förutsättningslöst i saker. Eftersom man har stora resurser i USA så kan man kosta på sig att låta en doktorand göra 1000 mätningar av en viss sak utan att från början ha en så tydlig idé om vad det ska leda till. Det angreppssättet kändes nästan korkat! Varför ska vi lägga resurser på något som vi inte har en aning om hur det ska användas? Jag inser nu att det är en av nycklarna till framgången, att man hittar och upptäcker saker litet på chans. Samtidigt genererar man då mer och mustigare data till forskningen som bidrar på sikt. Detta är en stor skillnad mot hur det fungerar här i Sverige.

Vad vill du se mer av i den medicintekniska forskningen?

– Man bör minnas att Sverige har en historia där läkare och tekniker jobbat tillsammans med att ta fram ny medicinteknik, det var så gammakniven och pacemakern kom till. Men vi behöver jobba ännu närmare mellan disciplinerna för att kunna skapa fler nya stordåd. Jag är väldigt inspirerad av min tid i USA. Det man gör där på MIT, vilket ännu inte sker på KTH, är att man har egna djurhus där man bedriver djurexperiment. Detta driver forskningen snabbare till nästa steg, gör den mer relevant och skapar större impact. Via mitt forskningssamarbete med läkaren och forskaren Staffan Holmin vi har jag börjat använda djurfaciliterna på Karolinska Institutet, KI. Så nu åker jag fram och tillbaka mellan KTH och KI. Jag ser fram emot att KTH, KI och Karolinska Universitetssjukhuset växer samman mer och då även fysiskt. När vi lär känna verksamheterna vid KI och sjukhuset, läkare och annan personal där, då underlättar det samarbete.

Till sist, vad hoppas du på när det gäller Stockholm som life science region?

– Min förhoppning är att vi får vårt eget Kendall Square som på MIT, där spinoffer, forskare och näringsliv har fikaavstånd till varandra. När Bob Langer var postdoc på 70-talet så var området Kendall Square slum, nu är det världens ledande life science-centrum. Jag trodde inte samlokalisering betydde så mycket, men det skapar verkligen förväntan och idéer bland människor som vistas på samma område, man blir mer varse bolagen där och deras utveckling. Området runt KI, i nybyggda Hagastaden mellan Stockholm och Solna, kan förändras på samma sätt och bli en plats man säger ”wow” när man besöker.

Fredagen den 29 oktober invigdes vårt nya CT-labbet på BioClinicum, i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Förutom rundvisning i labbet och efterföljande mingel hölls flera tal om betydelsen av det nya CT-labbet. Här följer ett utdrag från talet som hölls av Sigbritt Karlsson, rektor KTH.

”Jag vill säga grattis till er som jobbat hårt i flera år för att få hit det här nya instrumentet. Det är exempel på den drivkraft som man som forskare måste ha, att tro på sin idé och verkligen jobba hårt för den. Går jag lite tillbaka i tiden, tidigt 80-tal när jag var student på KTH, så läste jag en kurs i medicinsk teknik. Idag har området vuxit, det ledde till MedTechLabs, men också det som nu är SciLifeLab, som vi har med KI, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Fantastiska verksamheter där man ser hur nödvändiga ingenjörer är för den svenska och internationella sjukvården. Men det som också är otroligt viktigt är samarbetet. Vi har ju många samhälleliga utmaningar som pockar på lösningar, helst vill ju ha dem igår, och då gäller det att några idogt forskande personer tänker före oss andra. Och att just ha det här multidisciplinära, tvärvetenskapliga MedTechLabs, som hela tiden fortsätter att ta fram ny utrustning, tänker längre än vi andra, det är otroligt viktigt för oss allihop. För vi har ju alla säkert personer i vår närhet som är sjuka på olika sätt. Då vill man ju att de ska mötas av den allra bästa vården och de allra bästa tekniska lösningarna. Genom kliniska forskare och våra forskare från KTH arbetar tillsammans, så bygger vi den bättre diagnostiken som är så nödvändig för att minska lidande och även förlänga livet för oss människor. Så vårt nära samarbete med Karolinska Institutet och Region Stockholm är otroligt viktigt. Det har gett KTH-forskarna en ökad förståelse för de vårdnära problemen och hur man behöver arbeta för att lösa dem. KTH har i sin tur jobbat med matematiken och fysiken i den här maskinen. Det är det som gör att det går att öka precisionen, att det går att öka upplösningen. Vi bistår med biomedicinsk bildbehandling, maskininlärning och artificiell intelligens, som också är tekniker som behövs för att kunna fortsätta den här utvecklingen. Idag är ju MedTechLabs en etablerad plattform med spetssatsningar inom medicinsk teknik och vi ser att alltmer av detta kommer ut i den kliniska verkligheten, ut i vården, nära patienten. Och idag tar vi nästa steg med den här fotonräknande röntgentekniken.”

Fredagen den 29 oktober invigdes vårt nya CT-labbet på BioClinicum, i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Förutom rundvisning i labbet och efterföljande mingel hölls flera tal om betydelsen av det nya CT-labbet. Här följer ett utdrag från talet som hölls av Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet.

”Det som händer här idag har betydelse långt utöver den utrustning och teknik det gäller, faktiskt även bortom de patienter som får hjälp genom den. För det här är ett exempel på att hela det här området, hela vårt dream team med regionen, KTH, KI – MedTechLabs – ligger ‘in the frontline’. Och det är det som är så viktigt. Så jag vill återigen säga grattis, för det här har en betydelse. Allas våra ambitioner, det kan vara regionens ambitioner att bli ett världsledande life science kluster, KIs ambitioner med ground breaking research och självklart också KTH:s och sjukhusets ambitioner att vara bland de bästa i världen, de hänger samman med detta. Men jag vill gå tillbaka till 1979. Det var ett stort år för den här tekniken med Godfrey Hounsfield och Allan Cormack som fick Nobelpriset för arbetet med CT-tekniken. Hounsfield beskriver i sin Nobelföreläsning att den första scan han gjorde tog nio dagar! Tänk det. Hur lång tid det sen tog att göra analysen säger han inget om. Och så har han en fantastiskt intressant del av sin föreläsning – ‘what do we expect to see in the future when it comes to improvements?’. Jo, en av hans stora drömmar var att man skulle kunna göra det möjligt att se på hjärtat, för det var helt omöjligt på den tiden, för hjärtat rör ju på sig. Men han trodde aldrig när han pratade om hur upplösningen kunde bli bättre, att man skulle komma så långt som vi kommer här idag. Det var beyond his imagination. Nu med denna kiselbaserade teknikdetektor får vi inte bara en upplösning som är så mycket bättre, utan också mycket annan viktig information från utrustningen. Hounsfield, om han varit här idag, hade blivit extremt imponerad.”

Fredagen den 29 oktober invigdes vårt nya CT-labb på BioClinicum, i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Förutom rundvisning i labbet och efterföljande mingel hölls flera tal om betydelsen av det nya CT-labbet. Här följer ett utdrag från talet som hölls av Irene Svenonius, finansregionråd, Region Stockholm:

”Vi räddar ju människors liv, precis som Staffan Holmin säger. Med ny teknik där vi idag kanske bara kan fantisera om användningsområdet. När ni nu får använda den för att hjälpa patienter och utveckla den ytterligare så kommer det att göra stor skillnad. Precis som ni har gjort med era behandlingar av strokepatienter. Vem hade kunnat drömma om det förut? Det är ju helt otroligt och även det har ni utvecklat ihop, Karolinska Institutet, Karolinska sjukhuset och KTH. Det är ett drömpartnerskap, om jag får tycka någonting som finansregionråd i Stockholm.

Och jag är oerhört stolt över att vi i regionen har gått in som medfinansiär i MedTechLabs. Jag kan säga att jag tycker att varenda krona gör nytta – det här är framtiden för våra patienter. Sen ska jag inte sticka under stol med att vi har stora strategiska framtidsplaner för Hagastaden och för hela Region Stockholm, nämligen att vi ska vara en av världens fem främsta regioner för forskning inom Life Science.

Satsningar som denna, och forskning som den Mats Danielsson och teamet gjort tillsammans med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, är precis den spjutspetskunskap vi i regionen vill stå för och som ska bära oss framåt. Det leder till lösningar för patienter, men också till nya företag och nya forskare som vill komma till den här unika platsen. Här har vi i regionen gemensamt med Karolinska Institutet och KTH, som bara ligger några hållplatser bort, investerat stort i forskningsinfrastruktur, som vi självklart vill ska komma patienterna till nytta. Så jag tycker sammantaget att det här idag är ett praktexempel på det som vi vill göra framåt.”

“From Quarks to Cancer Control – Science and Lessons Learned Bringing Photon-Counting Detectors to Spectral CT” was the headline when Mats Danielsson, professor in physics and program leader at MedTechLabs held a seminar lecture for Johns Hopkins Medical Engineering, May 18.

We asked Mats about his lecture and what he told the attendees, consisting of both faculty, management and students, about Swedish medtech research and development.

– The lecture focused on my experiences from translating research into use for the benefit of society. From my point of view, it is the application of good ideas from research into startups that it the fastest track to create value. I also took the chance of explaining that Sweden, though being a small country, always ranks very high for innovation in international comparison, that Forbes put Sweden on second place after the UK in their 2019 ranking of “Best countries for business”.
.
One of the questions from the students was if they would need to choose between the academy or the industry. Mats’ answer was that it’s becoming more common for researchers to switch back and forth. And that KTH Royal Institute of Technology is generous in letting their researchers get leave long enough to create useful things outside the university.
 
– Also, I explained the Swedish “Teacher Exception”, letting researchers at the universities own the rights to their research and giving them the possibility to apply for patents. I promote this system even it other systems, which are common at US universities, can also work. The most important thing is probably that the researcher is present – in some way at least – all the way from the beginning and into the launch of the product.
 
Mats Danielssons work is a good example of strong interaction with industry, having built up several companies from his research at KTH. He has also seen an openness from investors towards researchers when it comes to making creative use of scientific results which may not have delivered on the original purpose.
 
– Sometimes it’s clear that what you were aiming for originally with the project, will not work. Today it’s possible to suggest a pivot, asking the investor to fund another angle. I myself did this with a project on stacked prism lens technology, where we shifted application from medical imaging to the use in telescopes for astronomy, which we later published in Nature Astronomy.
 
Mats is a firm believer in that researchers should build up a stack of ideas. If you wait five years, the idea might have become more relevant and the technology to develop the idea might have matured enough to move forward.
 
He also advised the students to learn enough mathematics and programming during their studies. If not, there is a clear risk that they cannot compete with students who have majored in these areas.
 
– Everybody needs to know some Matlab and Python.
 
Researchers such as Jeffrey Siewerdsen at Johns Hopkins acted as important advisors when MedTechLabs was formed. Today there is an ongoing dialogue between Johns Hopkins, KTH and the centre on additional collaboration, like the possibility for master student exchange.

On April 19, Koenraad H. Nieboer (Hans), Professor, MD, University Hospital Brussels held a speech on a MedTechLabs seminar. We asked him about his research and why Spectral CT is getting much attention.

Hi Hans, You just held a well visited seminar for MedTechLabs on clinical implementation of spectral imaging. Over 100 professionals signed up for the event! Why is this such a hot topic?

I think it is a hot topic because, at this moment, all prominent CT vendors finally have the opportunity to deliver high-quality spectral imaging with different techniques. Because they can provide these high-quality techniques, they put it to the attention of the radiologists. Nevertheless, spectral CT has been available for over ten years. Still, it takes a lot of time to go from first adaptors to general implementation. It has to fit in the radiologist’s workflow, and they have to see the benefit over time / financial investment. Nowadays, spectral CT can optimise image information and diagnostic accuracy, so we should use it and learn the radiological and medical community because it stays with a bright future in photon-counting CT.
 
What expectations do you have for your own research the coming year?

There are two topics in spectral imaging that have my particular interest: non-contrast brain IQ and contrast volume reduction in low keV reconstructions for vascular CT. But I keep my eyes and mind open for all possible diagnostic and technical evolutions.
 
You are a fellow and treasurer of the European Society of Emergency Radiology (ESER). What is the current scope of the organisation?

The ESER is a sub-society of the European Society of Radiology (ESR). The ESER’s primary goal is to advance and improve the radiologic aspects of emergent patient care and to advance the quality of diagnosis and treatment of acutely ill or injured patients by means of medical imaging and to enhance teaching and research in Emergency Radiology. This training includes new technologies like spectral CT. During this pandemic, it is challenging for younger societies, like ESER, to keep their financial balance because we can’t organise physical meetings. Like all societies, we have to make a difference in the online approach, but this is a big challenge. But we stay optimistic as always.

Meeting with the MedTechLabs researchers, what is your reflection of the centre?

This seminar was my first ”physical” encounter with MedtechLabs, and it was an enjoyable experience. From my interests, I was, of course, well informed about the acquisition of Prismatic Sensors by GE Healthcare. I am curious how this cooperation will determine the future of (spectral) CT. Hopefully we are able to meet in person soon and have some more profound discussions!

Birgitta Janerot Sjöberg är professor i medicinsk teknik vid KI, avdelningen för klinisk vetenskap och medlem av MedTechLabs styrgrupp. Hon är också en av de drivande krafterna bakom det KI-KTH-gemensamma doktorandprogrammet i medicinsk teknologi och ordförande i dess styrgrupp.

Vad innebär det att programmet nu förnyats?

Det är verkligen jätteroligt att de forskarutbildningsansvariga både på KI och KTH stöttar programmet. I styrgruppen ser programmets fortlevnad som ytterst viktigt för att minimera eventuella negativa effekter av vi i Stockholm har ”enfakultetsuniversitet”, men också för att tillvarata tidiga lyckade initiativ från samarbetet. Att programmet förnyats innebär förhoppningsvis ett lyft för såväl handledare, alumni, pågående och kommande doktorander som för ämnesområdet i sig. Inom medicinteknik sker idag en mycket snabb utveckling och programmet sprids nu över alla KTH:s skolor och institutioner. Vi menar att ett ökat samarbete mellan ämnesområdena och universiteten också kommer att gynna den medicintekniska utvecklingen inom Stockholmsregionen och göra den mer attraktiv. Att studenterna får med sig två olika universitets forskningskultur redan som doktorand är stort och alumniuppföljningen är spännande!

Vad har varit drivkrafterna bakom programmet och att få det förnyat?

I Stockholmregionen finns en stark tradition med samarbete inom medicinteknik, där KI, som första universitetet i Sverige, redan i början av 1960-talet inrättade en professur och institution i ämnet medicinsk teknik – en teknik- och naturvetenskaplig disciplin för att lösa medicinska problem. Redan tidigt etablerades ett samarbete med KTH där professor från KI undervisade civilingenjörsstudenter i medicinsk teknologi innan detta blev ett ”eget” program på KTH. KI ansvarar fortfarande för vissa kurser i den utbildningen.

När ”tvillingprofessurer” inom ämnesområdet inrättades på KI och KTH 2010 ville vi två nytillsatta professorer utöka och formalisera forskningssamarbetet för att bidra till ämnesområdets förnyelse och regionens attraktivitet. Gemensamt drev vi frågan om doktorandprogrammet ”joint degree PhD” och fick starkt stöd från dåvarande Skola för teknik och hälsa på KTH och CLINTEC på KI. Genom stöd från entusiastiska medarbetare och förankring ledde det till att programmet så småningom kunde starta.

Utvärderingarna har varit goda, men diverse administrativa övervägande och en något låg tillströmning gjorde att utbildningen pausades för översyn efter 5 år. Utbildningen efterfrågades dock av både handledare och studenter, samtidigt såg man ökande krav på medicinteknisk kompetens inom KI och sjukhusen. Så efter förenkling och ökad samordning av de administrativa processerna kan utbildningen nu ta in nya studenter.

Birgitta Janerot Sjöberg har sedan programmet startades lett programmets styrgrupp, som förutom två lärare från respektive universitet, vilka utses av universitetens rektor, också består av administratörer och studerandepresentanter från båda lärosäten. Läs om programmet här. 

"Det är fascinerande att vid behandling av inflammation kan det räcka med några minutlånga elektriska pulser om dagen för att uppnå en långvarig effekt."

Peder Olofsson är läkare och forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Solna och vid MedtechLabs.

Hans forskning vid MedTechlabs fokuserar framför allt på att reda ut hur signalöverföringen mellan nerver och immunceller går till på molekylär nivå och vilka delar av den stora vagusnerven som kommunicerar med immunsystemet.

Läs hela artikeln av Felicia Lindberg, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2/2020.

Clara Hellner has been appointed new Chairperson for MedTechLabs. She entered the position as Director for Research and Innovation in Region Stockholm in June this year. Clara Hellner is an Adjunct Professor at the Institution for Clinical Neuroscience (CNS) at KI.

1. Hi Clara Hellner, congratulations to the new assignment. Why did You accept the position as new chairperson for MedTechLabs?
Thank You! Stockholm will be one of the world’s leading regions within life science, where medical technology is an important part. Being the R&D Director for Region Stockholm it is also natural for me to lead the work of MedTechLabs. The Centre is creating opportunities for researchers at KTH and KI to work close to the clinical operations within the healthcare, thus speeding up the pace for research results to benefit the patients. MedTechLabs also contributes to the regional ecosystem for start-ups and regions attractiveness for global corporations.

2. MedTechLabs is in a state of rapid growth. When and how will the results from the centre reach the patients?
The results from our first research program, Spectral CT-imaging and Endovascular Techniques, has continued to develop. Hopefully employees at the Karolinska University Hospital will soon provide patients suffering from acute stroke with finer diagnostics than ever before and better treatment. The technology is efficiently shared to other hospitals within Region Stockholm through the new online education “Acute stroke treatment within 24 h – decision making with perfusion”. Also, a new endovascular method for heart biopsy has been developed and is currently under clinical assessment in cooperation with the Sahlgrenska University Hospital Transplant Institute. Our second research program, “Breast Cancer Imaging powered by Artificial Intelligence Diagnostics”, has just started and a clinical study is under planning. Here AI and machine learning will be used that hopefully increases the accuracy within image diagnostics of breast cancer in a radical manner.

3. What will be your top priorities for MedTechLabs during the coming Year?
I would like to see that investments such as ScilifeLab and others within the region benefits from the collaboration that MedTechLabs is gradually starting with clinical operations. We are building the first model with Karolinska University Hospital at BioClincium, which then will be ready to spread to our other hospitals. It shall be easy for researcher and companies to conduct clinical studies as part of research projects. The coming year we will create the foundation for this infrastructure within MedTechLabs.

Tre snabba frågor till Peta Sjölander.

1. Hur har har Coronapandemin påverkat MedTechLabs?
– MedTechLabs fortsätter som normalt – de av oss som kan arbetar hemifrån. Men forskningen, utbildning och stödjande aktiviteter fortsätter som tidigare.

2. Vilka långsiktiga konsekvenser kan du se för centret?
– Ingen hade ju önskat den här situationen, såklart, men den har tydliggjort samarbetmöjligheter mellan våra tre forskningsprogram. Som exempel, bröströntgen med datortomografi är väldigt viktigt för att diagnosticera COVID-19, och här kunde AI förbättra tidig upptäckt och därmed också sjukdomsutfallet.

3. Vad gör ni på MedTechLabs för att hålla energin uppe?
– Det finns gott om energi hos forskare nu, i alla länder. MedTechLabs har mycket att bidra med.