MedTechLabs har valt Collective Minds Radiology för sin satsning på undervisning inom akut stroke. Avtalet är på tre år och ger utrymme att använda plattformen även för andra områden. Idén är att den nya molntekniken både ska bidra till snabbare implementation av nya behandlingsmetoder och öka intresset för radiologi bland yngre läkare.

MedTechLabs har fokus på de stora folksjukdomarna, som cancer och stroke, och ligger vägg i vägg med nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Ett viktigt mål är att forskningsresultaten ska komma till användning snabbt inom vården. Med molntjänsten från svenska Collective Minds Radiology ska MedTechLabs nu erbjuda den vidareutvecklade e-kursen ”Akut strokebehandling inom 24 timmar – beslutsstöd med perfusion”, under ledning av Håkan Almqvist, överläkare och specialist i neuroradiologi vid Capio St Göran. Målgruppen är studenter på ST-läkarutbildningen inom radiologi samt verksamma radiologer i hela Sverige.

– Samarbetet är ett bra exempel på hur MedTechLabs samarbetar med andra life science-aktörer för att föra ut resultat från forskning och öka implementationen inom den svenska vården. Collective Minds Radiology fick sin start vid KI Innovation och MedTechLabs har sina lokaler och sitt CT-labb i direkt anslutning till Karolinska universitetssjukhuset, fem minuter från sjukhusets kliniska verksamhet, berättar Håkan Almqvist.

Avtalet mellan MedTechLabs och Collective Minds Radiology löper över tre år och innebär att även andra projekt inom MedTechLabs kan utnyttja plattformen för att dela och interagera runt radiologiska bilder på ett säkert sätt. Med en växande äldre befolkning, ökad digitalisering inom hälso- och sjukvården samt de nya möjligheter inom diagnostik som den tekniska utvecklingen åstadkommer blir det viktigt att forskare och kliniker får bättre verktyg att samarbeta runt radiologiska bilder.

– Collective Minds Radiology bildades med visionen att bygga världens största plattform för samarbete inom hälsa, med utgångspunkt inom radiologi. Idag är vi ett nav för samarbete mellan akademin, sjukvården och företagen, som ju alla behöver varandra, förklarar Anders Norell, medgrundare och vd för Collective Minds Radiology.

Med nya framsteg inom den medicinska forskningen ökar även behoven av utbildning där radiologiska bilder är centrala för lärandet. Det råder dock brist på kunniga radiologer i Sverige, vilket är ett problem för hälso- och sjukvården, förklarar Niclas Roxhed, föreståndare för MedTechLabs.

– Genom att lansera vår omarbetade e-kurs på denna moderna plattform hoppas vi även kunna öka intresset för det radiologiska området bland de läkare som nu går sin utbildning. I slutänden är det avgörande för såväl akademin som sjukhusen och medicintekniska företag att vi säkrar morgondagens kompetens inom radiologin, avslutar Niclas Roxhed.

E-kursen ”Akut strokebehandling inom 24 timmar – beslutsstöd med perfusion” kommer att lanseras på Collective Minds Radiologys plattform under året och vara kostnadsfri för vårdpersonal i Region Stockholm samt tillgänglig för hela Norden.

Deadline 7 juni 2023. MedTechLabs tillkännager en utlysning för finansiering av forskningsprogram inom områdena 1) Precisionshälsa och 2) Datadriven forskning inom hälso- och sjukvård.

Forskningen bör vara inriktad på medicinsk teknik med tydliga kliniska tillämpningar för att förebygga och behandla utbredda sjukdomar. Utlysningen öppnar den 4 april och stänger den 7 juni 2023. Den beräknade projektstarten är den 1 januari 2024. Johan Schuber, verkställande direktör för MedTechLabs, ansvarar för processen. 

Läs mer här (text endast på engelska). 

Magnus Boman är professor i intelligenta programvarutjänster på KTH och projektledare för projektet AI@KI. Nu har MedTechLabs styrgrupp även gett honom i uppdrag att göra en kartläggning av behov inom vården när det gäller AI, identifiera synergier mellan forskningscentra samt förslå utbildningar på området som MedTechLabs bör ansvara för.

Hej Magnus! Kan du berätta litet om bakgrunden till det här spännande uppdraget?

– Hej! Jo, sedan jag började arbeta med AI@KI 2020 har jag fått kontakt med väldigt många forskare som befinner sig i framkant av AI-användning och nyckelpersoner på Karolinska universitetssjukhuset och i Region Stockholm. AI är också något som går igen i mycket av den forskning som bedrivs av forskarna i MedTechLabs. Så förutsättningarna för att tillsammans bidra ytterligare till utvecklingen och tillämpningen av AI inom regionen framstod som goda.

Vad ska kartläggningen utmynna i?

– Det ska dels resultera i strategiska råd för regionsledningen, KTH, KI och MedTechLabs, dels stötta regionens arbete med precisionsmedicin vid Precisionsmedicinskt Centrum och ute på sjukhusen. Här ligger fokus på imaging, men även på mer framtidsinriktade strömningar, som AI:s roll inom kvantteknik för vården, ett område där förväntningarna är skyhöga.

Hur ska du gå till väga för att skapa synergier mellan centrumbildningarna?

– Baserat på de områden jag funnit är idén att jag också ska jobba för att vi kan tillvarata möjligheterna till nya och fördjupande samarbeten maximalt inom AI. Det kan handla om samarbeten mellan Centre for Imaging Research och Quantum for Life Sciences, men också större, nya relevanta projekt som TEF (inom Vinnovautlysningen TEF Health), där testbäddar ska utvecklas på KI med hjälp av SciLifeLab, samt såklart också pågående verksamhet inom MedTechLabs.

Och sen AI-utbildning ovanpå detta?

– Ja, många har hört av sig med erbjudanden om fortbildningstjänster sen vi genomförde en serie uppskattade seminarier om AI-metoder inom AI@KI. Tanken är att jag ska gå igenom dessa och se vilka utbildningsinsatser som kan och bör hållas i MedTechLabs regi och även hjälpa till med innehåll och omfattning på kurser.

Det låter som att du kommer få fullt upp?

– Uppdraget motsvarar 20 procent av en heltid och jag kommer att jobba vidare med min egen forskning kring bland annat lungcancer. Jag har många masterstudenter i vår, från både KI och KTH, som alla gör potentiellt meningsfulla saker med AI för framtidens vård och forskning. Det känns väldigt inspirerande att få bidra till att regionen och akademin ska kunna dra nytta av den teknik som kommer få så stor betydelse för såväl sjukhusen som patienterna. Sen är en förhoppning att det ska fortsätta generera nya företag inom medtech och AI som även skapar arbets- och exportmöjligheter, något som vi redan har flera vassa exempel på. Jag bevakar också den internationella utvecklingen och åker i dagarna till MILA i Montreal, kanske världens bästa AI-institut just nu, som har stort intresse för medicin och hälsa.

Projektet, finansierat av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), sker i samarbete med GE Healthcare och leds av Erik Fredenberg, adjungerad professor vid KTH.

Vi träffar Erik Fredenberg en onsdagsmorgon i forskarhuset Bioclinicum, som är ihopbyggt med Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. I somras blev han adjungerad professor vid KTH och ska leda arbetet runt virtuella kliniska prövningar med den fotonräknande CT som står i MedTechLabs CT-labb, bara några meter från där vi befinner oss. Projektet, finansierat av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), sker i samarbete med GE Healthcare, som står bakom delar av tekniken, bland annat de nya kiseldetektorerna i maskinen.

Grattis till nya tjänsten och projektet. Vad kommer du att arbeta med?

– Tack! Projektet jag ska leda bygger på ett forskningsbidrag från SSF och det sökte jag för två år sen ungefär, som ett samarbete mellan industri och akademi. SSF-medlen finansierar en halv dag i veckan av mitt arbete och GE Healthcare står för en halv dag till, så totalt en dag i veckan. Sen är KTH mottagande universitet för projektet, så min anställning är där. Projektet anknyter till min befintliga tjänst på GE Healthcare och ska bidra till utbytet mellan industri och akademi. I stort sett kommer projektet genomföras som när vi skrev ansökan, men statusen har flyttats fram eftersom forskningen hunnit längre. Så vi har ett ännu bättre läge att åstadkomma resultat nu. Jag kommer eventuellt även att undervisa i form av handledning av studenter. Min arbetsplats fortsätter vara GE Healthcares lokaler på Alba Nova, där jag redan är granne med forskargruppen på KTH, samt här i MedTechLabs CT-labb på BioClinicum.

Kan du berätta mer om projektet och vad det ska leda till?

– Jag kommer ursprungligen från mammografiområdet där vi också arbetat med fotonräkning. Redan då kunde vi se stora fördelar med fotonräkning men en begränsning var att det inte fanns så mycket applikationer av tekniken i klinisk drift. Som utvecklare av ny teknik behöver man även förklara och ge vägledning runt hur denna kan användas. Fotonräknande CT kan göra väldigt många saker, men det är viktigt att också visa på tillämpningar och deras fördelar, var och hur tekniken kan vara användbar. Och just därför krävs ett effektivt och bra tekniskt ramverk för att kunna testa alla tänkbara applikationer. Det är här de virtuella kliniska prövningarna kommer in i bilden. Man behöver visa i en sammanhållen miljö hur sådant som till exempel förbättrad jodkontrast kan påverka den kliniska vardagen. Resultat från sådana tekniska test kan också fungera som bas för efterföljande kliniska studier med patienter. Det finns en mängd helt nya applikationer som kan åstadkommas genom den förbättrade spatiella upplösning som fotonräknande CT ger och möjligheten att mäta fotonernas energi, alltså strålningens ”färg”. Det är en ny värld som öppnas och här finns många idéer och möjligheter, men de behöver som sagt testas. GE har redan ett simuleringsverktyg för CT-avbildning som vi vidareutvecklar för fotonräkning och som vi även kommer att validera med mätningar i labbet. Med det börjar vi att testa enklare tillämpningar, på längre sikt vill vi kunna köra kompletta virtuella kliniska prövningar och sen är visionen att få dem så bra att de kan bli del av en regulatorisk prövning.

Varför behövs virtuella kliniska prövningar – det finns ju vanliga?

– Kliniska prövningar är bäst, men de är dyra och tar lång tid. Plus att det trots allt innebär strålning av patienter, vilket bör minimeras. Så det finns ett behov av att testa applikationer tekniskt, virtuellt, innan man påbörjar en klinisk prövning. Termen virtuell klinisk prövning har funnits några år och började, så vitt jag vet, inom mammografi. Vid virtuella kliniska prövningar simuleras hela bildtagningsprocessen i en dator. Där finns ett mjukvarufantom, en virtuell människa med organ, och så simulerar man strålning, detektion, ja till och med observationsprocessen, d.v.s. arbetet från radiologen eller annan expert kan läggas in i simuleringen. Eventuellt kommer man att kunna använda detta som del av en regulatorisk prövning. Bland andra amerikanska FDA jobbar för att man ska kunna komma dit till slut.

Hur kan ert forskningsprojekt bidra till utvecklingen på CT-området?

– Förhoppningsvis kommer det vi gör här att smitta av sig till andra som arbetar på området. Det händer mycket runt utvecklingen av fotonräknande CT och när vi visar det och nu även tar den till kliniska simuleringar, så kan det öka intresset i regionen och leda till mer forskning. Det här är nästa stora steg inom CT sen introduktionen av halvledardetektorer på 80-talet. CT är ju också den största röntgenmodaliteten i världen idag. Att vi befinner oss vid kanten av något revolutionerande bevisas även av att de stora företagen nu satsar mer än någonsin på utvecklingen av fotonräknande CT.

Vad tänker du om forskningsinfrastrukturen, CT-labbet, som finns här?

– Den är ovärderlig och funkar otroligt bra. Vi håller på att köra en klinisk studie redan och samarbetet med sjukhuset fungerar jättesmidigt med patienter och vårt ”gantry”, maskinen som står här. Innan var den placerad på Alba Nova och vi tog bilder på de första patienterna där, men det var rätt osmidigt. Här finns läkare, sjuksköterskor och patienter samlade på plats. Övriga GE Healthcare och andra som vi arbetar med tycker också att det är ett fantastiskt läge för att kunna samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Bioclinicum i sig är också en spännande brygga mellan olika aktörer – sjukvården, akademin och industrin. Sen är det ju skönt att CT-labbet ligger geografiskt nära våra lokaler på GE Healthcare och inte i någon helt annan del av landet. Här har vi egna lokaler där vi kan träffa läkarna fysiskt i lugn och ro och prata med dem om bilderna. De slipper åka till Alba Nova, vilket är viktigt eftersom de har sin kliniska vardag. Man vill verkligen kunna ge dem vinsten av att slippa resan bort från sjukhuset och deras patienter.

Mats Danielsson, programledare vid MedTechLabs och professor i Medicinsk bildfysik vid KTH, har fått motta 925 000 kr för sin forskning inom medicinsk avbildningsteknik som kan möjliggöra tidigare diagnos för cancer- och hjärta-kärlsjukdomar. Priset delas ut av Hans Wigzells Forskningsstiftelse.

Hans Wigzell är professor i immunologi vid Karolinska institutet, medlem av Kungliga vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien IVA, och bl.a. tidigare rektor för Karolinska institutet. Mats Danielsson får priset från forskningsstiftelsen för sin forskning inom medicinsk avbildningsteknik som kan möjliggöra tidigare diagnos för cancer- och hjärta-kärlsjukdomar.

För mer information, läs pressmeddelandet från Hans Wigzells Forskningsstiftelse här.

Tre- och fyraårig finansering av projekt om cancer. Vi gratulerar MedTechLabs forskare Fredrik Strand som nyligen beviljats forskningsmedel både från Vetenskapsrådet och från Cancerfonden.

I oktober beviljades Fredrik Strand 6 000 000 kronor i finansiering från Vetenskapsrådet (fördelat på fyra år) för projektet ”Developing machine learning models for MRI-based precision medicine for breast cancer”. Och i november beviljades han ytterligare 2 400 000 kronor (tre år) från Cancerfonden.

2022 är inte slut och redan har flera forskare vid centrumets projekt "Optisk 3D-mikroskopi för mer effektiv behandling av njursjukdomar" rönt god framgång.
Priset delas ut till en eller flera forskare som utmärkt sig genom framstående nyttiggörande av forskningsresultat som lett till en innovation.

Priset för innovation och nyttiggörande, år 2022, tilldelas Staffan Holmin på institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI. Staffan Holmin är även forskningsledare vid MedTechLabs inom området Spektral CT-avbildning och Endovaskulära tekniker. 

Läs mer om priset och motiveringen här. 

Projektet del av bred multicenter-studie i flera länder. Fredrik Strand, bröstradiolog och forskare inom Medtechlabs, tilldelas 4 miljoner kronor från Horizon Europe som en av flera medverkande i projektet RadioVal vars totala anslag är 60 miljoner kronor.

Fredrik Strand, bröstradiolog och forskare inom Medtechlabs, tilldelas 4 miljoner kronor från Horizon Europe som en av flera medverkande i projektet RadioVal, vars totala anslag är 60 miljoner kronor. RadioVal är den första breda multicenter-studien av radiomics-driven klinisk utvärdering av neoadjuvant terapi-respons för bröstcancer. Projektet bygger på verktyg och repositorier av bilder som skapats inom fem EU-finansierade projekt från AI for Health Imaging-nätverket (AI4HI). För att utvärdera användbarhet och överförbarhet kommer validering att äga rum i åtta olika centra i Sverige, Österrike, Spanien, Polen, Kroatien, Argentina, Egypten och Turkiet.

Den del av programmet Avbildning och diagnos av bröstcancer med stöd av artificiell intelligens som avser radiologi, ledd av Kevin Smith, KTH, och Fredrik Strand, Karolinska Institutet, har beviljats medel från en gemensamma utlysning av WASP och DDLS, med 3 875 000 SEK under två år.

Projektet Transforming Breast Cancer (TransformBC) skall rekrytera två postdoktorer med start 1 april 2022. Den första tjänsten kommer att ha fokus på utvecklingen av nya AI-algoritmer (KTH från WASP) och den andra med fokus på klinisk validering av AI-algoritmerna (KI från DDLS). 

Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) är ett stort nationellt initiativ för strategiskt motiverad grundforskning, utbildning och rekrytering till fakulteter. Det är också Sveriges enskilt största forskningsprogram genom tiderna. 

SciLifeLab och Wallenberg National Program for Data-Driven Life Science (DDLS) är ett initiativ för att hantera att mängden och komplexiteten av data växer exponentiellt och att fler vetenskapliga upptäckter blir möjliga när data är öppet tillgänglig för forskare i hela världen.