Fredagen den 29 oktober invigdes vårt nya CT-labbet på BioClinicum, i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Förutom rundvisning i labbet och efterföljande mingel hölls flera tal om betydelsen av det nya CT-labbet. Här följer ett utdrag från talet som hölls av Björn Zoëga, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset.

”Med CT tekniken som kom på 70-talet öppnade sig en helt ny värld för oss läkare. Det här, som är nästa steg i utvecklingen kan bli hur bra som helst. På Karolinska Universitetssjukhuset behandlar vi årligen 1,3 miljoner patienter på olika sätt. Vårt mål är att sjukhuset hela tiden ska gå framåt och ge bättre vård och behandlingar, och det tycker jag att vi visar att vi kan. Att vi nu är först i världen med denna nya teknologi är också en bekräftelse både av att Karolinska Institutet rankas som en av världens bästa miljöer för klinisk forskning och att Karolinska Universitetssjukhuset lyfts som ett av de bästa sjukhusen i världen. Vår maskinpark och relationen till hur vi jobbar som Europas smartaste sjukhus gör att vi hela tiden måste röra oss framåt. Att göra detta tillsammans med andra är en framgångsfaktor och CT-labbet är ett utmärkt exempel på det. Styrkan av att jobba tillsammans har inte minst visat sig under pandemin. Det betyder mycket för sjukhuset och sjukhusets patienter att kliniska studier nu är i gång för att nästa generations datortomografi ska komma patienterna och vården till gagn.”

Tilldelas Vetenskapsrådets etableringsbidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskaps. Etableringsbidraget tilldelas Mats Persson för att som junior forskare få möjlighet att etablera sig som självständig forskare i Sverige. Forskningsbidraget uppgår till 4 000 000 kr och sträcker sig över fyra år.

Bidraget tilldelas för projektet ”Fotonräknande datortomografi med hög noggrannhet för förbättrad cancerdiagnostik”

Cancer är en av de främsta orsakerna till dödlighet med förväntade 10 miljoner dödsfall årligen. En ofta använd avbildningsmodalitet för att diagnostisera cancer är röntgendatortomografi (CT), som ger tredimensionella bilder av människokroppen som rekonstrueras från röntgenmätningar. Trots sin höga användbarhet finns det begränsningar med nuvarande CT-teknologi med avseende på diagnostisk kvalitet och kvantitativ noggrannhet. Den framväxande fotonräknande CT-tekniken kan övervinna dessa begränsningar med sin högre rumsliga upplösning, lägre bildbrus och förbättrad materialselektiva bildåtergivning. För att uppnå den fulla potentialen av tekniken behöver metoder för bildrekonstruktion utvecklas. Deep-learning-baserad bildrekonstruktion, en ny teknik för bild-CT-rekonstruktion, har visat avsevärd förbättring av bildkvaliteten och snabb rekonstruktion.

Vi kommer att utveckla en djupinlärningsbaserad CT-bild rekonstruktionsmetod som genererar mycket exakta fotonräkningsbilder tillsammans med kartor över bildens osäkerhet, med hjälp av en CT-skannerprototyp utvecklad i vårt labb. Vi kommer att utvärdera nyttan av den nya avbildningstekniken för diagnos och radiomisk karakterisering av tumörer. Det förväntade resultatet är att fotonräknande spektral CT med djupinlärningsrekonstruktion kan ge drastiskt förbättrad diagnostisk kvalitet och radiomisk mätnoggrannhet utan extra dos. Detta kan leda till räddade liv och ett nytt forskningsfält inom området datadriven cancerdiagnostik.

Tilldelas Vetenskapsrådets etableringsbidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskaps. Etableringsbidraget tilldelas Jeroen Goos för att som junior forskare få möjlighet att etablera sig som självständig forskare i Sverige. Forskningsbidraget uppgår till 4 000 000 kr och sträcker sig över fyra år.

Bidraget tilldelas för projektet ”Utveckling av en icke-invasiv behandlingsterapi mot hjärncancer hos barn”

Sammanfattning av projektet

Ett barn på tre med hjärncancer avlider före vuxen ålder. Första linjens behandling omfattar vanligen att man öppnar skallbenet för att fysiskt avlägsna tumören, vilket oftast sker i kombination med flera omgångar cellgift- och/eller strålningsbehandlingar. Hjärnkirurgi är ett stort invasivt ingrepp och för med sig betydande risker för patienten. Dessa inkluderar blödningar eller blodproppar i hjärnan, svullnad, minnesproblem, anfall, infektioner, stroke, koma och försämrad talförmåga, syn, koordination eller balans. Dessutom är det ofta svårt för kirurgen att identifiera var tumören slutar och den friska vävnaden börjar. Kirurgin är bara effektiv när tumören är helt borttagen, en ofullständig eliminering kan leda till återfall och minskar chansen att överleva. I det aktuella projektet utvecklar vi en innovativ, icke-kirurgisk behandlingsstrategi som minimerar dessa sidoeffekter och som innebär en stor möjlighet att minska eller helt eliminera tumören. 

Inom området endoradioterapi används tumöruppsökande molekyler i form av antikroppar eller peptider som märkts med radioaktiva isotoper. Dessa radioaktivt märkta molekyler injiceras i cancerpatienten för att sedan binda sig med tumörcellerna och bestråla dem inifrån kroppen. Med den här behandlingen kan antalet och storleken på tumörer reduceras avsevärt, vilket visat sig leda till en ökning av överlevnadsgraden. Ett hinder vid behandling av hjärncancer är dock att de molekyler som vanligen används vid endoradioterepi inte kan ta sig genom blod-hjärnbarriären. Den består av tätt packade celler som skiljer hjärnan från blodcirkulationen, för att skydda hjärnan från gifter och andra patogener. Det första målet för det här projektet är därför att ta fram molekyler med förmåga att både ta sig förbi blod-hjärnbarriären och sedan söka upp hjärntumören. Som första strategi utvecklar vi en ny, bispecifik antikropp som kan klara den uppgiften. Här kombinerar vi en tumöruppsökande antikropp med en som har förmågan att ta sig över barriären. Som andra strategi använder vi en peptid från skorpiongift, vilken formats av naturen för att kunna ta sig över blod-hjärnbarriären. I förkliniska studier har denna peptid visat sig ha en exceptionell förmåga att söka upp celler i hjärntumörer.

Antikroppar och peptider cirkulerar normalt i kroppen under flera dagar. När man använder radioaktivt märkta antikroppar och peptider leder det till att frisk vävnad utsätts för oönskat höga strålningsdoser. Särskilt hos barn kan detta leda till betydande biverkningar, som nedsatt bentillväxt, kalciumbrist och förgiftning i blodsystemet. Det andra målet för projektet är därför att minska biverkningarna genom att injicera den bispecifika antikroppen, eller peptiden, och den radioaktiva agenten, separerade från varandra. När dessa sedan möts vid tumören reagerar de kemiskt med varandra. Detta kallas pre-targeting och fördelen är att obundna, långtidscirkulerande antikroppar och peptider rensas från kroppen innan den radioaktiva molekylen injiceras. Med denna strategi siktar vi på att både kunna leverera höga strålbehandlingsdoser mot hjärntumören och samtidigt minimera biverkningarna.

Vår forskning integrerar nyliga framsteg inom radiologi, onkologi, kemi och molekylärbiologi med innovativt utformad forskning och nya behandlingsstrategier. Det här projektet öppnar upp nya forskningsfält och låter barn med hjärncancer dra nytta av de exceptionella fördelar som den kliniskt bevisade endoradioterapin innebär och med minimala biverkningar. De nyligen utformade metoderna och molekylerna kan också leda till genombrott för nyckeltillämpningar av grundläggande medicinskt intresse och förändra sättet vi tar oss an hjärnsjukdomar.

Tre filmer där forskarna berättar. Upplev tre korta presentationer om forskningen vid MedTechLabs i videoformat.

MedTechLabs har producerat tre korta videos om forskningen vid centrumet. Syftet är att öka medvetenheten om denna forskning hos en bredare allmänhet. Alla filmer finns med engelska undertexter och ligger på MedTechLabs YouTube-kanal.  

Här är de filmer som ligger ute nu:  

Titta på och dela gärna filmerna!

MedTechLabs nyhetsbrev ser till att du inte missar större nyheter från centret. Du kan också följa oss på YouTube, LinkedIn, Facebook och Twitter.

YouTube: Filmer och inspelade seminarier finns på vår YouTube-kanal (svenska och engelska)

LinkedIn: Besök och följ centrumets LinkedIn-sida (på engelska)

Facebook: Besök och följ centrumets Facebooksida (på svenska)

Twitter: Följ MedTechLabs på @medtechlabs1 (svenska och engelska)

Nyhetsbrev: Prenumerera via anmälningsformuläret (på engelska)

Spinnoff från KTH och Karolinska Institutet prisat för kvalitetssäkrade torra blodprov. Vi gratulerar MedTechLabs tf föreståndare Niclas Roxhed med kollegor på Capitainer, som just vunnit Guldpillret 2021 och prissumman 100 000 kr.

Guldpillret är instiftat av Läkemedelsförsäkringen och delas ut i samarbete med Dagens Medicin och Apoteksmarknaden. Bakom Capitainer står en forskargrupp vid Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet.
Bolaget Capitainer har i dag ett tiotal anställda och siktar på en internationell marknad. Forskargruppen fortsätter sin utveckling av metoden, bland annat i samarbete med SciLifeLab för att utveckla protokoll för att analysera tusentals proteiner från bara ett litet prov. Metoden skulle därigenom kunna användas för stora screeningprogram och uppföljningsstudier.

Läs även nyhetsartikeln i Dagens media om priset och Capitainer.

Foto: Pax Engström Nyström

Nya diagnostiska lösningar baserade på AI för bröstcancerpatologi. MSEK 20 beviljat för klinisk implementering. Projektet genomförs i samarbete med företag, regioner och Bröstcancerförbundet.

Goda nyheter! MedTechLabs forskare Mattias Rantalainen, Johan Hartman och kollegor vid Karolinska Institutet har beviljats MSEK 20 från Vinnova för deras forskningsprojekt som syftar till klinisk implementering av AI-baserade beslutsstöd för patologi. Totalt investerar Vinnova MSEK 323 i elva innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Läs mer här.

Tidskriften Cancer Research (IF 12,3) publicerar artikel med Johan Hartman och Mattias Rantailanen som delade sista författare. Här beskrivs hur expression av gener kan prediceras direkt från rutinfärgade mikroskopibilder av bröstcancer.

Läs hela den vetenskapliga artikeln här.

Artikel i Di om hög värdering av forskningspatent. Den 22 juni publicerade Sveriges största finanstidning en artikel om MedTechLabs och värderingar av patent inom medicinteknik.

Analysföretaget Cascelotte har placerat forskningspatent från centrumets forskare i samma nivå som toppuniversiteten Stanford, Harvard, Oxford och Johns Hopkins. I artikeln uttalar sig Niclas Roxhed och Johan Schuber om betydelsen av att få en så hög värdering av patenten klargjord:

”För mig som forskare handlar det om att jag vill se mina uppfinningar komma till nytta i vården”, förklarar Niclas Roxhed, forskningsledare i mikro- och nanosystem på Medtechlabs. 

”Det är också jätteviktiga resultat för Stockholm för att attrahera de bästa talangerna och för att få företag att lägga sina FoU-verksamheter här”, konstaterar Johan Schuber.

Läs hela artikeln här.

Idag publicerade Nature Communications artikeln "Multianalyte serology in home-sampled blood enables an unbiased assessment of the immune response against SARS-CoV-2" med MedTechLabs Niclas Roxhed som försteförfattare.

Läs hela den vetenskapliga artikeln på Nature Communications webbplats, här. 

Du kan också läsa mer om projektet med hemtestning av Covid-19 på KTH:s webbplats, här.