Ole Petter Ottersens ord om CT-labbet

”Det som händer här idag har betydelse långt utöver den utrustning och teknik det gäller, faktiskt även bortom de patienter som får hjälp genom den. För det här är ett exempel på att hela det här området, hela vårt dream team med regionen, KTH, KI – MedTechLabs – ligger ‘in the frontline’. Och det är det som är så viktigt. Så jag vill återigen säga grattis, för det här har en betydelse. Allas våra ambitioner, det kan vara regionens ambitioner att bli ett världsledande life science kluster, KIs ambitioner med ground breaking research och självklart också KTH:s och sjukhusets ambitioner att vara bland de bästa i världen, de hänger samman med detta. Men jag vill gå tillbaka till 1979. Det var ett stort år för den här tekniken med Godfrey Hounsfield och Allan Cormack som fick Nobelpriset för arbetet med CT-tekniken. Hounsfield beskriver i sin Nobelföreläsning att den första scan han gjorde tog nio dagar! Tänk det. Hur lång tid det sen tog att göra analysen säger han inget om. Och så har han en fantastiskt intressant del av sin föreläsning – ‘what do we expect to see in the future when it comes to improvements?’. Jo, en av hans stora drömmar var att man skulle kunna göra det möjligt att se på hjärtat, för det var helt omöjligt på den tiden, för hjärtat rör ju på sig. Men han trodde aldrig när han pratade om hur upplösningen kunde bli bättre, att man skulle komma så långt som vi kommer här idag. Det var beyond his imagination. Nu med denna kiselbaserade teknikdetektor får vi inte bara en upplösning som är så mycket bättre, utan också mycket annan viktig information från utrustningen. Hounsfield, om han varit här idag, hade blivit extremt imponerad.”