Ganesh Acharya
Programdirektör för "Kontinuerlig laktatmätning och prevention av fetal hypoxi under förlossning". Enhetschef och professor vid Enheten för obstetrik och gynekologi, samt direktor vid Centrum för embryonal och prenatal precisionsmedicin (PRECISE), Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet.
Överläkare vid Centrum för fostermedicin, Medicinska enheten för graviditet och förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vilken forskning utför du vid MedTechLabs?
Min forskning vid MedTechLabs handlar om att utveckla en ny metod för fosterövervakning under förlossning. Den nuvarande metoden, där fostrets hjärtfrekvens registreras, har en rad begränsningar. Hjärtfrekvensförändringar kan orsakas av både fostrets fysiologiska reaktioner och av en begynnande syrebrist. Dessutom tolkas hjärtfrekvensmönstret visuellt, vilket leder till variationer i bedömningen – både mellan olika läkare och hos samma bedömare över tid.
Som en tilläggsmetod kan fostrets mjölksyrenivå (eller pH-värde) mätas enstaka eller upprepade gånger under förlossningen genom ett litet stick i fostrets skalp, där en bloddroppe tas för analys. Mjölksyra bildas när kroppens celler producerar energi utan tillräcklig tillgång till syre, vilket gör det till ett mer specifikt mått på syrebrist än att enbart titta på hjärtfrekvensen. Vårt mål är nu att utveckla en metod som kan mäta fostrets mjölksyrenivåer helt kontinuerligt och icke-invasivt under förlossningen.
Vilken inverkan hoppas du få med din forskning?
Målet är att vår forskning ska resultera i en mer objektiv och mindre invasiv metod för fosterövervakning. Det kan minska risken för att barn föds med syrebristrelaterade skador, samtidigt som det kan minska antalet onödiga interventioner som kejsarsnitt och sugklockeförlossningar, vilket också är till stor nytta för den födande.
När kan resultaten från denna forskning nå patienterna?
Vårt forskningsprojekt syftar till att framställa en helt ny teknologi. Projektplanen är i ett första skede att gå via in vitro- och djurstudier till pilotstudier på friska gravida med låg risk (motsvarande technology readiness level 6). Att ta fram nya medicintekniska produkter tar i regel mer än 10 år.
Vad är din bakgrund och din motivation som forskare?
Jag är läkare och har en kombinationstjänst som professor i obstetrik och gynekologi vid CLINTEC, Karolinska Institutet, och som överläkare på Medicinsk enhet graviditet och förlossning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Jag disputerade inom området fostercirkulation och har gjort en postdoc inom perinatal kardiologi. Jag har ett stort intresse av att få en bättre förståelse för hur syrebrist påverkar fostret och hur detta kan upptäckas tidigt med icke- eller minimalt invasiva metoder. Jag har över 25 års forskningserfarenhet, både kliniskt och experimentellt med hjälp av djurmodeller.
Min motivation som forskare grundar sig i mitt arbete som läkare. Under min karriär som obstetriker har jag arbetat i miljöer med både goda och begränsade resurser. Där har jag upplevt ett stort behov av bättre fosterövervakningsmetoder för att kunna förebygga syrebristskador hos det nyfödda barnet.
Kontakta Ganesh Acharya: ganesh.acharya@ki.se