"Molecular Mechanisms in Bioelectronic Medicine: Lab to clinic."

Föreläsningen hölls av Kevin J. Tracey, MD, Professor of Molecular Medicine and Neurosurgery ZuckerSchool of Medicine at Hofstra-Northwell, President & CEO Feinstein Institute for Medical Research NorthwellHealth.

Ladda ner föreläsningsbilder från föreläsningen här.

I projektet ingick att samla in kliniska data, mätningar och patienters egna rapporter longitudinellt över sjukdomsförloppet för inflammatorisk tarmsjukdom. Planen var också att använda matematisk modellering för att försöka förutsäga inflammationsförlopp. Genom bättre prognostisering av skov vid inflammatoriska sjukdomar förutsåg forskningsledarna att behandlingsinsatser kan optimeras och sjukdomsepisoderna lindras och förkortas.

Programmet leddes av docenten , professorn i bioelektronisk medicin och läkaren Peder Olofsson, Karolinska Institutet, och Henrik Hult, professor i matematisk statistik på KTH.

Projektet bedrevs inom ramen för programmet Bioelektronisk medicin.

Genom att analysera stora mängder data från vagusnerven under experimentell inflammation skulle projektet identifiera signalmönster som representerar inflammationsintensitet. Målet var att skapa ett lexikon över signalmönster för att extrahera detaljerad information om inflammationen. Forskarna använde i litteraturen tillgängliga data och egna data för att utveckla metoder inom maskininlärning, baserade på auto-encoders och klustring, för identifiering av nervsignaler som kan kopplas till olika cytokiner. Proinflammatoriska cytokiner produceras av immunförsvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress eller inflammation. Resultaten visar på att de nya teknikerna är effektiva för identifiering av relevanta signaltyper, speciellt för TNF, men också att variationen mellan olika inspelningar är stor och att det är av stor vikt att framöver kunna göra kontrollerade experiment med förbättrad signalkvalitet.

Projektet leddes av docenten , professorn i bioelektronisk medicin och läkaren Peder Olofsson, Karolinska Institutet, och Henrik Hult, professor i matematisk statistik på KTH.

Projektet bedrevs inom ramen för programmet Bioelektronisk medicin.

Det saknas en atlas över inflammationsregleringens neurofysiologi. Det behövs för att studera och förstå mekanismer i detalj för att så småningom kunna rikta behandlingen bättre. I projektet utvecklades en metod för att trådlöst aktivera specifika, små perifera nerver i experimentell inflammation och skapa en atlas över den funktionella anatomin av neuronal inflammationsreglering.

Projektet leddes av docenten , professorn i bioelektronisk medicin och läkaren Peder Olofsson, Karolinska Institutet, och Henrik Hult, professor i matematisk statistik på KTH.

Projektet bedrevs inom ramen för programmet Bioelektronisk medicin.

Stimulering av vagusnerven kan bli framtidens antiinflammatoriska behandling.

Världen över orsakar inflammatoriska sjukdomar mycket lidande för patienterna och skapar stora utmaningar för vården. Tänk dig ett implantat som skickar elektriska pulser till en nerv, som i sin tur signalerar till immunsystemet att dämpa inflammation i kroppen. Försök på patienter med kronisk inflammation pågår redan och resultaten är lovande. Bioelektronisk medicin skulle kunna minska användningen av antiinflammatoriska läkemedel och dessutom rikta behandlingen direkt mot den del av kroppen där inflammationen finns.

Programmet var inriktat på att kunna övervaka och stimulera den stora och livsviktiga vagusnerven med korta elektriska pulser, i syfte att på ett riktat sätt behandla inflammatoriska sjukdomstillstånd. Programmet var ett av de första i världen som implementerade bioelektronisk medicin kliniskt för behandling av inflammatorisk sjukdom i en patientnära miljö. I januari 2020 startade det tvärvetenskapliga samarbetet där läkare, immunologer, ingenjörer och matematiker sammanförs. Forskningen fokuserade framför allt på att reda ut hur signalöverföringen mellan nerver och immunceller går till på molekylär nivå och vilka delar av den stora vagusnerven som kommunicerar med immunsystemet. För även om det finns kliniska data som visar att metoden har potential är det en bit kvar innan den kan implementeras i vården.

Programmet leddes av Peder Olofsson, läkare och professor i bioelektronisk medicin vid Karolinska Institutet, och Henrik Hult, professor i matematisk statistik på KTH.