"Molecular Mechanisms in Bioelectronic Medicine: Lab to clinic."

Föreläsningen hölls av Kevin J. Tracey, MD, Professor of Molecular Medicine and Neurosurgery ZuckerSchool of Medicine at Hofstra-Northwell, President & CEO Feinstein Institute for Medical Research NorthwellHealth.

Ladda ner föreläsningsbilder från föreläsningen här.

Forskningsledare Peder Olofsson, Karolinska Institutet och Henrik Hult, KTH

Kliniska data, mätningar och patienters egna rapporter samlas in longitudinellt över sjukdomsförloppet i inflammatorisk tarmsjukdom. Vi planerar att använda matematisk modellering för att försöka förutsäga inflammationsförlopp. Genom bättre pro-gnostisering av skov vid inflammatoriska sjukdomar förutser vi att behandlingsinsatserna kan optimeras och sjukdomsepisoderna lindras och förkortas.

Forskningsledare Peder Olofsson, Karolinska Institutet och Henrik Hult, KTH

Genom att analysera stora mängder data från vagusnerven under experimentell inflammation identifierar vi signalmönster som representerar inflammationsintensitet. Målet är att skapa ett lexikon över signal-mönster för att extrahera detaljerad information om inflammationen. Vi använder i litteraturen tillgängliga data och egna data för att utveckla metoder inom maskininlärning, baserade på auto-encoders och klustring, för identifiering av nervsignaler som kan kopplas till olika cytokiner. Proinflammatoriska cytokiner produceras av immunförsvaret och ut-söndras vid bland annat skada, stress eller inflam-mation. Resultaten visar på att de nya teknikerna är effektiva för identifiering av relevanta signaltyper, speciellt för TNF, men också att variationen mellan olika inspelningar är stor och det är av stor vikt att framöver kunna göra kontrollerade experiment med förbättrad signalkvalitet.

Forskningsledare Peder Olofsson, Karolinska Institutet och Henrik Hult, KTH

Det saknas en atlas över inflammationsregleringens neurofysiologi. Det behövs för att studera och förstå mekanismer i detalj för att så småningom kunna rikta behandlingen bättre. Vi utvecklar en metod att trådlöst aktivera specifika, små perifera nerver i experimentell inflammation och skapa en atlas över den funktionella anatomin av neuronal inflammationsreglering.

Stimulering av vagusnerven kan bli framtidens antiinflammatoriska behandling.

Världen över orsakar inflammatoriska sjukdomar mycket lidande för patienterna och skapar stora utmaningar för vården.

Tänk dig ett implantat som skickar elektriska pulser till en nerv, som i sin tur signalerar till immunsystemet att dämpa inflammation i kroppen. Försök på patienter med kronisk inflammation pågår redan och resultaten är lovande. Bioelektronisk medicin skulle kunna minska användningen av antiinflammatoriska läkemedel och dessutom rikta behandlingen direkt mot den del av kroppen där inflammationen finns. Programmet är inriktat på att kunna övervaka och stimulera den stora och livsviktiga vagusnerven med korta elektriska pulsar, i syfte att på ett riktat sätt behandla inflammatoriska sjukdomstillstånd. Programmet är ett av de första i världen som implementerar bioelektronisk medicin kliniskt för behandling av inflammatorisk sjukdom i en patientnära miljö. I januari 2020 startade det tvärvetenskapliga samarbetet där läkare, immunologer, ingenjörer och matematiker sammanförs. Forskningen fokuserar framför allt på att reda ut hur signalöverföringen mellan nerver och immunceller går till på molekylär nivå och vilka delar av den stora vagusnerven som kommunicerar med immunsystemet. För även om det finns kliniska data som visar att metoden har potential är det en bit kvar innan den kan implementeras i vården.

Programmet leds av docenten och läkaren Peder Olofsson, Karolinska Institutet, och Henrik Hult, professor i matematisk statistik på KTH.