– Erfarenhet från tvärvetenskap och industri ger Moa Yveborg Tamm tillförsikt när EU-projektet 1Micron drar igång. 

1Micron är flaggskeppsprojektet som finansieras med EU medel från EIC Pathfinder Open och som ska utveckla en röntgensensor med ultrahög upplösning för realtidsdetektering av cancermarginaler vid kirurgiska ingrepp. Lyckas projektet kommer detta att kunna revolutionera dagens patologi och bildbehandling. Den som koordinerar forskningen, som bedrivs av forskare i tre länder är Moa Yveborg Tamm, och som i och med sitt nya uppdrag går tillbaka till akademin efter flera år av arbete på industrisidan inom GE Healthcare.

Hej Moa, vad sysselsätter dig just nu?

– Vi har precis börjat skapa projektet, som bygger på medverkan av flera partners. Nu handlar det om att få in alla i 1Micron och vi har en kickoff redan 22 maj. Då träffas alla för första gången tillsammans och vi kan börja diskussioner kring de tekniska bitarna tillsammans. Så här i början vet man ju inte hur mycket styrning som behövs, det blir klarare först när diskussionen om leverabler, beslut och samarbetsformer förs aktivt.

Ja hur många är med i 1Micron egentligen?

– Förutom Mats Danielsson och Mats Persson från KTH och Johan Hartman från KI är italienska kärnfysikinstitutet INFN, universitetet i Trento och Münchens tekniska universitet (TUM) med. Till det kommer industripartners som Prismatics Sensors AB. Våra partners är en nyckel till den framgång vi hoppas på. De medicinska forskarna bidrar till exempel med validering så att vi kan förstå hur och på vilket sätt den nya sensorn vi ska ta fram kan göra skillnad i klinisk tillämpning.

Projektets tvärvetenskaplighet och industrikoppling gör det komplext?

– Ja, och här känner jag att det är bra att jag har fått lära mig hur det är att jobba tvärvetenskapligt och industriellt tidigare. Min erfarenhet är att det ofta är det att ha ett systemtänkande redan från början. Det sätter lite av ramarna för hur man behöver rigga projektet och vikten av att inte tidigt låsa in sig i en lösning som inte är skalbar. Det är okej att inte ha alla svar från början, så länge man har riktigt duktiga människor med i projektet. Vilket vi har.

Det låter ändå som ett tufft uppdrag, varför tog du det?

– Varför? Det är ju ett superkul projekt, något som kan revolutionera medicinsk avbildning. Litet som det vi gjort tidigare med utvecklingen av den första fotonräknande CT:n med kiseldetektorer, men ändå helt nytt. Här finns potentialen som att göra något fantastiskt och med väldigt spännande teknik. Plus att jag får arbeta med riktigt bra samarbetspartners som kan sina områden. Jag skulle vilja säga att vi satt samman det perfekta teamet med 1Micron!

Och vad händer efter kickoffen den 22:a maj?

– Vi har redan startat i gång arbetet mot de leverabler vi satt upp, men nu intensifieras arbetet. En central bit är sensordesignen och att visa hur den kan åstadkomma den faskontrast vi eftersträvar, i realtid. En av de tidiga specifikationerna kommer att kretsa runt detta, tillsammans med övrig hårdvara som behövs för att möjliggöra faskontrast. En annan sak som kommer att ske under året är att Karolinska institutet och TUM ska ge oss en baseline att jämföra med, genom att ställa samman hur bra nuvarande digitala detektorer presterar.

Vad ser du fram emot mest i projektet?

– Jag ser nog överhuvudtaget fram emot att få vara med i det största som hänt inom medicinsk avbildning på länge. Det hela kommer såklart bli en utmaning, men vi har fysiken på vår sida och ett handplockat team, vilket också ger oss riktigt goda odds. Något jag också uppskattar är att vi har en partner från industrin som vet en hel del om de tekniska kraven på vad som sen ska stå ute på sjukhusen. En ”insider”, kan man säga. Det har man inte alltid i akademiska forskningsprojekt och det är också något som talar för att 1Micron kan nå sina mål.

Läs mer om projektet på 1MICRONs hemsida

Fredag den 4 april hölls slutseminariet för vår kurs i "Akut stroke, diagnostik och behandling" på BioClinicum i Solna. 16 kursdeltagare fick en heldags sammanfattning och diskussion kring diagnos och behandling av stroke och cerebral ischemi.

Kursledare var Håkan Almqvist, Överläkare, Neuroradiolog, Capio St Göran Röntgen, Åsa Kuntze Söderqvist, Överläkare, PhD, Neuroradiolog och Neurointerventionist. ME Neuroradiologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Michael Mazya, Överläkare, Docent, Neurolog. ME Neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset.

”Jag tycker att det blev en lyckad kurs. Vi hade deltagare från många delar av landet och fick en bra diskussion där många var aktiva. Att kursdeltagarna utgörs av radiologer, neurologer och internmedicinare gynnar diskussionerna och ökar förståelsen mellan deltagare med olika specialiteter om hur de tänker och fattar beslut runt behandling.”, sa Åsa Kuntze Söderqvist efteråt.

Håkan Almqvist berättade att en del av diskussionerna handlar om att hur utredningen organiserats i olika regioner påverkar hur en akut strokeutredning utförs. En del regioner har köpt in automatisk tolkning av DT-perfusion men tex ej Region Stockholm där avstånden är kortare och triageringen av patienterna sker något annorlunda. Karolinska har dock stor erfarenhet av DT-perfusion som använts under ca 20 år i samband med akuta strokeutredningar. 

”Framtidens AI-stöd i strokeutredningar kanske kommer att bygga på att en DT/MR-perfusion görs för att kunna hitta även mer perifera kärlocklusioner, förutsatt att endovaskulär reperfusion har en positiv effekt. Denna kurs ger grunderna för hur perfusionstörningar i främre cirkulationen ser ut och det finns en del fallgropar. Det finns en del klurigheter i strokeutredningar, framför allt i bakre cirkulationen där perfusionsmjukvaror fungerar dåligt idag. Därför är det bra om många har gått kurser som handlar om akut stroke”.  

En ny kursomgång kommer att hållas hösten 2025.

MedTechLabs arrangerar sedan 2023 en hybridkurs i akut stroke, diagnos och behandling. Utbildningen är Lipuscertifierad och riktar sig till ST-läkare och specialistläkare som är intresserade av att lära sig mer om stroke och cerebral ischemi. En av dessa är Kristoffer Linder, specialistläkare i neurologi på Capio S:t Görans sjukhus, i Stockholm. 

Hej Kristoffer, varför valde du att gå vår kurs?

Jag tyckte att det lät som ett intressant upplägg, det liknade ingen kurs som jag gått tidigare. Jag fick tips om den via ett mejl från en kollega. Jag tänkte att när man jobbar på ett akutsjukhus som får in många akuta strokefall så kan det vara värdefullt att gå. På det sjukhus som jag arbetar på så tar vi varje år hand om nästan 1 000 patienter med stroke eller TIA. Jag såg också att det var många intressanta namn som föreläsare också, som Håkan Almqvist, Åsa Kunze och Mikael Mazya. Betrodda och kunniga kursledare ger hög trovärdighet.

Vad tycker du om upplägget?

Jag tycker att man valt en bra uppdelning och balans mellan radiologin och de kliniska delarna av strokepanoramat, inklusive genomgång av trobektomi. För mig var det bra och viktigt att man kan ta kursen i egen takt. Man tittar på videofilmerna när man har tid och kan pausa och gå tillbaka i materialet efter behov. Det kan annars vara svårt att ta sig igenom längre kursavsnitt när man samtidigt har fullt upp på jobbet.

Vad har kursen gett dig?

Delen där man hade röntgenbilder tillgängliga och möjlighet att få titta på dem själv var väldigt värdefullt för mig. Det kan man inte få på annat sätt. Visst finns det många databaser och webbplatser med röntgenbilder, men här kunde man skrolla i materialet och samtidigt få nödvändig information om symptomen, hur lång tid som gått sen insjuknandet och så vidare. Jag är färdig specialist sedan två år och har jobbat med strokepatienter sedan jag blev färdig läkare för mer än tio år sedan, men det var väldigt bra att kunna få den här uppfräschningen av kunskaperna. Utredning och behandling av stroke har förändrats mycket på de senaste åren men det är också bra att gå tillbaka till grunderna, något som den här kursen också tar upp. 

Vilka tycker du bör gå kursen och varför?

Får man svara alla? I första hand de som är under utbildning eller redan jobbar som läkare. Såväl ST-läkare som redan färdiga specialister som arbetat ett tag kan ha stor nytta av kursen. Kursen är bra för att få en uppdatering av sina kunskaper. Jag tror också att den är värdefull för medicin- och röntgenläkare som arbetar med strokefall. 

I Sverige drabbas årligen över 18 000 personer av akut ischemisk stroke. Med rätt och snabb behandling av stroke räddas både liv och den drabbade kan slippa livslång funktionsnedsättning, något som både ger ökad livskvalitet för patienten och spar stora pengar för samhället. De nya behandlingsmöjligheter som kommit fram under det senaste decenniet kräver mer kunskap inom vården, vilket är ett skäl till den nya kursen som ges via MedTechLabs.

I oktober 2023 startade kursen ”Akut stroke, diagnostik och behandling” arrangerad av MedTechLabs. Utbildningen vänder sig till ST-läkare och specialistläkare som vill fortbilda sig inom området för att bättre kunna följa de nationella rekommendationerna och riktlinjerna för undersökning och behandling av stroke och TIA. Den nya kursen erbjöds såväl läkare i Region Stockholm som i andra delar av landet och blev snabbt övertecknad. 

Vi pratade med Håkan Almqvist, överläkare och neuroradiolog på Capio St Göran som är huvudansvarig för kursen. Håkan har arbetat nästa hela sitt yrkesliv med stroke, först på SÖS och senare som neuroradiolog på Karolinska, och följt den moderna utvecklingen hur man kan hitta och eliminera tromber/embolier ända sedan slutet av 90-talet.

Hej Håkan, kan du berätta litet om kursen och varför den ges?

”Kursen syftar till att ge kunskap om nyttan av akut reperfusionsbehandling inom 24 timmar hos flera patientgrupper, inklusive dem med relativt stora etablerade infarkter. Även handläggning och utredning av TIA ingår i kursen. Det största problemet med strokevården är fortfarande att patienterna kommer in för sent, så det är viktigt att alla i samhället vet att det finns hjälp att få och kastar sig på telefonen vid symtom. Men även vi inom vårdkedjan måste vara på tå och veta vad som behövs för patienterna. Man måste våga vara rationell och inkluderande även om det är låg sannolikhet för stroke. För det kan vara svårt att veta om man får rätt i sin bedömning. Läkare behöver se många fall för att bli duktiga i sin bedömning och det tar tid, framför allt på ett mindre sjukhus.”

Hur genomför ni kursen?

”I första omgången erbjuder vi den gratis till 40 deltagare som får ta del av ett trettiotal videoföreläsningar och fallstudiematerial med kommentarer, som vi distribuerar med hjälp av Collective Minds Radiology och deras system för radiologiska bilder. Det är upp till studenten hur mycket tid man lägger ner på den delen men jag skulle säga att det handlar om ungefär två och en halv dag, i egen takt. Utöver detta har vi en obligatorisk fysisk träff i form av seminarium i Stockholm där fallstudier diskuteras. Kunskapskontrollen sker på detta seminarium och det krävs en aktiv medverkan för att erhålla sitt kursintyg.”

Vem kom på idén om denna kurs?

”Vi var många som tidigt uppmärksammade att det saknades fortbildning för de nya undersöknings- och behandlingsformer som växt fram på området. När MedTechLabs drog igång såg man att det finns ett utbildningsbehov inom regionen. Professor Staffan Holmin tillsammans med KTH-professorn Mats Danielsson såg möjligheten att centrumet skulle kunna bidra till och hålla i utbildningen. Redan 2018 började vi spela in delar av det material som nu används på kursen tillsammans med nytt material 2023. Pandemin och frågor runt vilken plattform som skulle användas har gjort att det tagit litet tid.”

Vad tror du har gjort att kursen blivit så populär?

”Kursen motsvarar endast några dagar där man själv väljer när under ca 1 månad. Det påverkar säkert. Men det är upp till studenten hur mycket tid man lägger ner. Jag tror långa kurser blir svårare att attrahera till. Att vi har ett hybridupplägg med självstudier med föreläsningar och kunna bläddra i fall kombinerat med ett fysiskt seminarium med lärarna. En kurs måste också kunna ge både kursintyg samt ST-intyg. Det är nog precis det som många läkare efterfrågar i fortbildningsväg.”

När kommer ni att hålla kursen nästa gång?

”Det här är första gången vi genomför den och vi kommer såklart att vidareutveckla den utifrån den feedback vi får från kursdeltagarna. Sen får vi se hur många gånger per år som är rimligt. Det är också en fråga för Region Stockholm, som denna gång lät läkare från andra regioner gå utan kostnad. Men förhoppningsvis ska vi genomföra kursen även under 2024.”

SVT lyfter fram effekterna av forskning om AI för upptäckt av bröstcancer vid mammografi, utförd av MedTechlabs forskare Kevin Smith och Fredrik Strand. Lancet publicerade också en vetenskaplig artikel av den studie som genomfördes vid Capio Sankt Görans sjukhus i Stockholm.

Vilka skillnader i cancerupptäckt och onödiga återkallelser är resultatet av olika kombinationer av AI och radiologer? Lancet Digital Health har publicerat resultaten av en prospektiv klinisk studie.

MedTechLabs forskare Fredrik Strand är förvånad över hur exakt AI:n var och säger att potentialen för AI att hantera det mesta av bildavläsningen vid mammografi är enorm.

Karin Dembrower är överläkare och medicinskt ansvarig för mammografiavdelningen på Capio S:t Görans sjukhus där den kliniska studien genomfördes. Hon är mycket nöjd med resultatet.

– Vi hittade litet mer cancer och återkallade färre kvinnor som visade sig vara friska, så vi oroade färre kvinnor. Och vi frigör tid för radiologerna att göra annan diagnostik än att titta på vad som är merparten friska kvinnors avbildningar. Vi har lyckats kapa köerna ordentligt, så vi är ett köfritt bröstcentrum nu, berättar hon i inslaget på SVT.

Systemet med AI-stöd för upptäckt av bröstcancer är i funktion sedan sommaren 2023 på St Görans sjukhus i Stockholm.

– Vi har visat att vår AI-teknik fungerar på St Göran och deras utrustning. Men det betyder inte att vilken AI som helst fungerar på all utrustning, så det är något man behöver kontrollera innan den införs, säger Fredrik Strand i samma inslag.

Se tv-inslaget här (på svenska)

Läs artikeln i Lancet Digital Health här (fulltext)