Logotyp KTH Logotyp Karolinska Institutet Logotyp Region Stockholm

Program: Bioelektronisk medicin

Stimulering av vagusnerven kan bli framtidens antiinflammatoriska behandling.
Vagusnerven, den tionde kranialnerven, är människokroppens längsta kranialnerv och utgår från den förlängda märgen i hjärnstammen. Den består av cirka 80 000 nervtrådar vars aktivitet huvudsakligen består av att samla information om vad som pågår i kroppen och till att styra processer i kroppen. Vagusnerven påverkar och vidarebefordrar impulser från lungor, hjärta, magtarmkanal, lever och mjälte. Hjärnan påverkar immunsystemet genom en process som kallas den inflammatoriska reflexen.

Världen över orsakar inflammatoriska sjukdomar mycket lidande för patienterna och skapar stora utmaningar för vården.

Tänk dig ett implantat som skickar elektriska pulser till en nerv, som i sin tur signalerar till immunsystemet att dämpa inflammation i kroppen. Försök på patienter med kronisk inflammation pågår redan och resultaten är lovande. Bioelektronisk medicin skulle kunna minska användningen av antiinflammatoriska läkemedel och dessutom rikta behandlingen direkt mot den del av kroppen där inflammationen finns. Programmet är inriktat på att kunna övervaka och stimulera den stora och livsviktiga vagusnerven med korta elektriska pulsar, i syfte att på ett riktat sätt behandla inflammatoriska sjukdomstillstånd. Programmet är ett av de första i världen som implementerar bioelektronisk medicin kliniskt för behandling av inflammatorisk sjukdom i en patientnära miljö. I januari 2020 startade det tvärvetenskapliga samarbetet där läkare, immunologer, ingenjörer och matematiker sammanförs. Forskningen fokuserar framför allt på att reda ut hur signalöverföringen mellan nerver och immunceller går till på molekylär nivå och vilka delar av den stora vagusnerven som kommunicerar med immunsystemet. För även om det finns kliniska data som visar att metoden har potential är det en bit kvar innan den kan implementeras i vården.

Programmet leds av docenten och läkaren Peder Olofsson, Karolinska Institutet, och Henrik Hult, professor i matematisk statistik på KTH.